Flyttar

Det känns så jättekonstigt. Jag fattar inte att jag inte ska bo här mer. Här är ju hemma! Det har varit det i fem år.

Men det mesta av mina saker är i lådor och säckar och jättemycket har redan migrerat till nya lyan. Kvar är alla möbler och ingen mat. Haha. Yosh köper mat på vägen hem.

Jag är barnvakt åt ett barn som sover. Hon tupplurade nästan inte alls idag, så jag hoppas hon sover hela natten nu.

Jag har ju packat ihop allt en gång tidigare härifrån. Vid de förfärliga översvämningarna. Och då kom jag tillbaka. Därför känns det nu som att jag bara ska vara borta ett par månader. Men så är det ju inte.

Hjälp! Tänk om det inte blir bra? Tänk om vi inte trivs?

Men det ska vi ju. Det ska bli jättebra. Eller hur? Jag är bara nervig. Tror jag.

Det onödiga med Earth hour

Jag har sett så många statusuppdateringar om att Earth Hour är onödigt och i själva verket är omiljövänligt nu, så jag måste bara få säga det här;

Det är en stor sak att ställa sig på ett torg tillsammans med en massa andra för att påkalla uppmärksamhet om en viss sak. Då gör man det samtidigt för att uppmärksamheten ska bli så stor som möjligt.

Att många gör sig vinn om att uppmärksamma saken i vardagen är också bra. Det är en annan sak. Det är kanske en följd av manifestationen i vissa fall, och i andra fall är uppslutningen kring manifestationen en följd av att många är medvetna.

Alltså; att alla släcker samtidigt är en demonstration på ett annat form av torg. Inte en aktion för att spara lite el. Så nu har vi rett ut det. Ok?

En upphetsande knapp

Som jag nyss meddelat på företagsbloggen finns det nu en alldeles ny knapp på MyMission-sidan. Den använder man när man inte vill att saker man gjort klart för dagen ska ligga längst upp, utan flytta sig längre ned i listan.
mission - move down

För att denna ska kunna användas behöver du förstås skapa ett konto och sedan lägga till uppdrag åt dig själv. Läs om hur du gör detta här!

Våfflor och självkänsla

Igår lagade jag våfflor, för jag hade inte gjort det på våffeldagen. Så vad gör man?
20140326_194837
Jag gjorde några på keso också. De är himla bra om man vill gå ner i vikt. Man äter nämligen inte alls lika många av dem, för de är inte lika goda. Eller så tog jag för mycket kanel. De blev godare med banan på i alla fall!

Idun fick en våffla där jag mosat banan i (den vanliga) smeten innan jag stekte. Den var mycket populär och försvann i ett nafs! Nästa gång ska jag bara göra sådana åt henne, tror jag!

20140326_195906-MIX

Idag har jag smufflat runt lite med städning, öppna förskolan och läst lite mer i boken om barns självkänsla. Den borde verkligen heta något annat, för jag tror bestämt att man lär sig prata med vuxna på ett bättre sätt ur den också, fast det antagligen inte var meningen när författern skrev boken.

Jag blev inspirerad att skriva det här på ett papper;
IMG_20140327_152318
För jag känner att jag behöver påminnas. Alltför ofta känner jag att jag måste prestera bra grejer för att duga. Som om jag inte var viktig ändå. Som om man inte kan tycka om en människa som inte presterar. Jag behöver inte gå längre än till mig själv för att veta att det inte är sant. Jag tycker om människor för att de är snälla och har fina hjärtan, inte för att de kan en massa.

Nu ska jag nog byta en bajsblöja, luktar det som.

Hundar är skoj

Jag ville bara dela den här bilden på Idun från idag. Vi stannade och tittade på hundar som lekte på rastplatsen, och Idun var glad. Ännu gladare var hon förstås på hemvägen när vi stannade och gungade lite. Då kiknade hon nästan av skratt, men då skrattade jag bara och tog inte kort. Men här! Här är en jättefin bild!
20140321_125524-MIX

Smakrik tomatsoppa

Det här går snabbt. Ruskigt snabbt. Billigt är det också!

Jag ville skriva ”mustig tomatsoppa”, men vad betyder egentligen mustig? Det vet jag inte, så här kommer en smakrik soppa istället! Kryddorna står för sig, och det går egentligen att välja till och välja bort hur sjutton man vill där. Det är när man ska krydda som man kan vara kreativ! Egentligen kan man behandla allt utom tomaterna som krydda… Nåväl.

Ingredienser

1 paket passerade tomater
3 vitlöksklyftor
1/4 buljongtärning
1/2 gul lök (valfritt)

Kryddor (förslag)

timjan
dragon
Tabasco
chiliflingor
peppar

Severas med (förslag)

Bröd
Gräddfil

Gör såhär

  1. Blanda alla ingredienser och kryddor i en stor kastrull. Pressa i vitlöken. Se till att du har locket till kastrullen lättillgängligt.
  2. Koka upp under omrörning. Se till att buljongtärningen löser upp sig. Var beredd med locket till kastrullen!
  3. Lägg på locket så att det inte stänker över halva köket (vilket det vill göra så fort det börjar koka) och vrid ner värmen.
  4. Låt koka under lock på svag värme i ett par minuter.
  5. Klart att servera.
IMG_20140319_114904

Serveringsförslag

Kommunikation

Ikväll bad Idun mig om en vaggvisa. Jag tror åtminstone att det var det hon gjorde.

Idun brukar lägga sin hand på min mun när jag sjunger. Lite som att hon vill känna hur min mun gör sång. Ibland blir det förstås lite svårt att sjunga när hon gör det, men det är hennes natt-stund, så jag brukar låta henne hållas.

Ikväll satt jag med henne i soffan. Hon var så trött, men ville inte sova. Vi hade redan varit i sovrummet och konstaterat att det var tråkigt i sängen, och att Idun kan vända sig med fötterna före och backa av sängen. Och att hon sedan kan öppna sovrumsdörren och gå ut. Vad stor hon är nu!

Eftersom jag bestämt mig för att inte tvinga henne till sömn, utan helt enkelt vänta tills hon själv vill sova, så fick hon vara hos mig i soffan istället. Jag förstår inte varför vi båda ska gå miste om den gos-stunden bara för att hon ”borde sova” vid den tiden. Det är ett evigt problem att få barn att sova, det vet ju alla. Kanske det är för att man vill att de sover mer än de faktiskt har behov av?

manen_havet_468Men det var inte det jag skulle skriva om. Jag skulle ju berätta att ikväll nu när vi satt här i soffan, så lade Idun sin lilla hand på min mun. Där brukar det komma sång, kunde hon ha sagt. Eller hon sa det inne i mitt huvud i alla fall. Så jag sjöng. Och hon somnade.

Och sedan satt jag här och var liksom upprymd över kommunikationen vi haft. Tecken eller ord spelar ju inte så stor roll, huvudsaken är att hon kan säga till mig vad hon vill. Jag får ju berätta hela dagarna vad jag vill, och jag längtar ju efter att veta mer om vad hon tycker om och vad hon känner och tänker på.

Nu när jag skulle beskriva det hela kändes det nästan som att vi haft tankeöverföring. Det var ju en hel utläggning i mitt huvud när hennes hand lades på min mun. ”Du brukar sjunga på kvällen, mamma. Jag vill att du sjunger nu!”. Eftersom hon somnade nöjt när jag gjorde som jag trodde hon bett mig om vill jag ju gärna tro att jag hade rätt i vad hon ville säga. Men vem vet, kanske hon bara ville känna på min mun ändå och därefter somnade för att jag sjöng och hon var trött?

Nåja, jag tänker ta det som kommunikation i alla fall. Möjligheten finns ju också att om man gör det så blir det så. Då lär barnet sig ”om jag gör såhär, då får jag det”, och väljer då att göra så när hon vill ha det. Kanske är det så språk börjar.

Fullkornsbaguette

Här kommer receptet på fullkornsbaguette som jag följde igår när jag fick för mig att baka sådana. Passar utmärkt till soppa, eller som små mackor med ingefäramarmelad på, om man gillar det. Det gör jag.

Ingredienser

25 g jäst (ett halvt paket)
5 dl vatten
1 msk salt
2 msk olivolja
12 dl fullkornsmjöl

Gör såhär

  1. Smula jästen i en (deg)bunke. Om du inte har en degbunke går det säkert bra med en annan bunke.
  2. Värm vattnet till fingervarmt (37 grader) och häll försiktigt vattnet över jästen. Rör lite så det löser upp sig. Men rör försiktigt! Jag är alltid rädd att skrämma ihjäl de små jästsvamparna…
  3. Blanda i salt och olivolja
  4. Strö över mjölet.
  5. Blanda. Jag använder en potatisstöt till detta så slipper jag kladda ner fingrarna. De är ganska lätta att göra rent sedan också. Himla bra, tycker jag.
  6. Knåda degen ”tills den känns smidig”. Jag vet inte vad smidig betyder helt exakt, så jag knådade tills jag tyckte att jag var less och det inte hände så mycket mer.
  7. Låt jäsa i en timme under bakduk (för mig betyder bakduk kökshandduk, men det kanske egentligen skulle vara någon skillnad. Se till att den är ren, bara!)
  8. Dela degen i fyra delar och forma till långa korvar. Knåda inte! Då åker bubblorna ut, och då blir det mindre fluffigt sedan.
  9. Lägg ”korvarna” på en plåt med bakplåtspapper på. Eller en ordentligt mjölad plåt, om du föredrar det.
  10. Låt jäsa 30 minuter till under bakduk.
  11. Pensla med vatten och grädda i 275 grader (Celcius) i en kvart (15 minuter).
  12. Låt svalna på galler utan duk över.

IMG_20140319_095539

Snabbversion av instruktionerna

Här får man lite bättre överblick över arbetsgången:

  1. Blanda, knåda
  2. Jäs 60 minuter
  3. Forma korvar
  4. Jäs 30 minuter
  5. Pensla och grädda 15 minuter (275 grader)

Fundering

Jag undrar om det inte skulle bli bättre att jäsa först 30 minuter och sedan 60 minuter efter att man gjort baguetterna. Det pös liksom ut en del luft när jag delade degen och så. Någon som kan det där med bak-kemi?

Man hinner en del på en dag

Degigt

Degigt

Idag började för så länge sedan att jag blev förvånad när jag såg att korten från imorse var postade samma dag som det fortfarande är på Instagram. Det var alltså inte igår jag steg upp med en känsla av att jag skulle baka bröd. Det var idag.

Degigare

Degigare

Det är rätt ovanligt att jag får för mig att baka, så jag undrade lite om jag hade varit mammaledig för länge. Eller kanske tillräckligt länge. För pengarna är ju alltid slut, så bröd har börjat kännas dyrt nu. De tar ju hutlöst betalt i affärn! Med tanke på att baguetter i princip bara består av jäst och mjöl så tyckte jag inte att jag ville betala för att någon annan skulle baka. Det tar väl ändå inte så lång tid?

IMG_20140319_095539Och det gjorde det ju inte heller. Det som tar tid är jäsningen. Är man ändå hemma kan man utnyttja den tiden till viktiga saker som kaffedrickande och sådär.

Och det blev bröd! Det blev även några ihopsvängda scones, men de var mest torra. Baguetterna, däremot (på fullkorn, så därför blev de lite grövre) blev precis som jag ville ha dem, och de passade perfekt till soppan.

IMG_20140319_114904

IMG_20140319_115120

Klockan ett var det onsdagspromenad med Linda. Det var bra att jag stämt träff med henne, annars hade jag inte kommit iväg. Lite för att jag har gått varje dag hur länge som helst nu (eller tre dagar sedan senaste vilodagen enligt MyMission, men det känns som längre!)… och lite för att det snöade en massa och såg kallt och otrevligt ut.

IMG_20140319_205341Termometern visade dock nollgradigt så det blev tunna jackan, vilket var smart. Vi blev rejält varma av att putta vagnarna genom snön! Speciellt längst bort när den fastnade på våra hjul och förhindrade ohämmad framfart. Vi skrattade en del åt det.

Det är så trevligt att gå med Linda och jag blir alltid besviken när promenaden är slut. Jag ville förstås inte gå längre idag, men jag tyckte så mycket om samtalet.

Imorgon känner jag inte för att gå någonstans. Fast jag borde förstås gå och köpa sopsäckar att packa mjuka grejer i inför flytten…

IMG_20140319_205647Här är en bild på vad jag och Idun skapade ikväll. Jag fick så dåligt samvete för att jag suttit och sträckläst en bok om hur man är en bra förälder istället för att vara det, så jag ville att vi skulle ha lite kul tillsammans. Fast jag måste fråga Internet; hur gör man för att förmå ett litet barn att förstå att fingerfärg inte är mat? Idun smakade ideligen på den trots att jag gjorde ”blä-ljud” och skakade på huvudet, och trots att hon inte tyckte den smakade gott någon av gångerna.

Hon verkade heller inte intresserad av att skapa mönster på papper. Det blev dock ett par hand- och fotavtryck till sist. Jag måste göra något med dem! Tips? Det enda jag kommer på är att sätta dem på en mugg.

Efter att man kletat ner barnet med färg är det obligatoriskt att sätta henne i ett badkar och låta henne leka där. Tänk, jag visste inte att barnbadande var ett uttryck för lättja, men det är det jag tänker; ”oj, nu blir det jobbigt att få henne ren om jag inte sätter henne i badet”. Det är ju enklast, på något sätt. Och Idun gillar verkligen att bada nu när hon kan sitta och plaska. Så det är ju win-win!

Nu sitter jag här och undrar vart hela dagen tog vägen, samtidigt som jag undrar hur allt ovanstående fick plats på en och samma dag. Jag menar, vissa andra dagar tycker jag att jag haft fullt upp när jag bara satt på en tvättmaskin. Idag har jag kört en diskmaskin och tömt den också. Imorgon kanske jag tar hand om tvätten. Vi får se vad MyMission säger. Jag har visst blivit beroende av den…

IMG_20140319_204957

Adjektivens betydelse för det infantila språket

Jag tänkte på en grej igår när jag förklarade Iduns egna ord som hon lagt sig till med. ”Gung-gung-gung” betyder ungefär ”jag har roligt” och yttras ofta här hemma. ”Mammamammamma” betyder ungefär ”jag vill att mamma matar mig, helst med tutten, för jag har mysbehov”.

Det jag tänkte på då var att tänk, det är ju inte alls en massa substantiv hon vill säga. ”Anka” har hon sagt, för den är rolig, men annars är det viktigare det där med att förmedla till mig hur hon känner det. Och vad har jag sagt? ”Tänk när hon kan prata och själv kan berätta när hon är hungrig eller trött!”

Så jag ville inte veta vart bollen och lampan var då? Det är ju det jag frågar henne hela tiden.

Visst är det lite knasigt? Är det bara jag som upplever det här, eller är det samma för alla? Har ni tänkt på det?

Så nu väntar jag bara på nästa barnbok som fokuserar på känslor. Hungrig, glad, ledsen, roligt, gosig, trött. Det är ju det jag vill prata med min dotter om!

Här var hon lite hungrig och fick mellanmålsbröd

Här var hon lite hungrig och fick mellanmålsbröd

Hur man nattar ett barn

Nu är Idun nattad. Medan jag sjöng och kramade och gungade tänkte jag på alla råd vi fått om hur ett barn ”ska” nattas, och hur jag inte följt alla. Och hur ologiskt det är med vissa saker. Sedan låg jag med en bebisfot i ansiktet och tänkte att jag ska nog blogga om detta.

Disk-klammer: det finns väl ungefär lika många sätt att natta ett barn på som det finns barn. Eller föräldrar, kanske. Men det är som bekant olika, och det som fungerar för mig funkar antagligen inte för dig. Men jag tänkte ändå. Kanske någon blir hjälpt när de sitter och funderar på hur det egentligen ska vara. Varsågod.

Gå upp

Jag tycker det aldrig nämns, men det borde ju vara ganska självklart att man får svårare att sova på kvällen om man sovit halva dagen. Så det är viktigt att man går upp en bestämd tid på morgonen. Bara om man gör det finns det någon sorts chans att veta ungefär när det är lämpligt att lägga barnet på kvällen. Min klocka ringer 08:00, men nu när det blir ljust på morgonen har vi börjat vakna lite tidigare. Det kommer ju också bli ännu tidigare när jag inte längre är mammaledig. Eftersom jag och Idun går upp så ”sent” så tycker nog många att jag låter henne vara uppe sent på kvällen. Runt 22-23 somnar hon. Egentligen ska hon tydligen (enligt vad jag hört) sova klockan 19 och gå upp 7 på morgonen, men det fungerar inte för oss. Hon får sina timmar ändå genom att hon sover på dagen också.

Om att ”ge upp”

Råd för barn: Ge dig aldrig när du väl startat en nattning. Ger du upp och går upp och busar istället så kommer barnet att lära sig att det går bra att krångla tills hen får som hen vill. Du kommer aldrig kunna natta mer!

Verklighet: Ja, alltså det kanske stämmer för vissa barn, men jag tänker som så att vilket råd får man själv om man inte kan sova?

Råd för vuxen: Gå upp och gör något annat om du inte kan sova. Annars kommer din kropp att lära sig att du inte ska sova i sängen, utan det är en plats att ligga och vrida och vända på sig och fundera på svåra saker.

Är det inte konstigt om båda stämmer? För min del är det definitivt mer logiskt att gå upp om det inte fungerar att sova. Jag har, på riktigt, legat vaken hela nätter utan att somna för att jag envist tänkte att det skulle gå att sova till slut. Det enda som händer är att man är trött dagen efter.

Jag tänker att jag är faktiskt ungefär samma människa som när jag var barn. Varför skulle det som inte fungerar nu fungerat när jag var barn?

En sak som händer om man fortsätter försöka natta ett barn fast hon skriker eller glatt hoppar runt i sängen istället för att sova, det är att man blir till slut helt desperat och tokig. Det tär verkligen på varje nerv i kroppen min när det ska sovas och barnet inte vill. Jag har testat den metoden flera gånger, och ja till slut somnar barnet (kanske), men jag tvivlar på att det går fortare än den enkla metoden.

Den enkla metoden: Om barnet inte sover och man känner för att ge upp… så ger man upp och går upp och låter barnet leka. Barnet blir nöjd och glad och man kan sitta lugnt i soffan och andas lite. Senare ser man att barnet är jättetrött. Jamen då provar vi igen! Oftast går det mycket lättare då.

Magen

Den där jäkla magen är ett helt kapitel för sig. Ikväll, och jättemånga andra kvällar också, fick Idun magmassage. Måne och sol, kallar jag det (här är beskrivningen jag följer. Den är för spädbarn, men jag fortsätter med den trots att Idun nu är 10 månader!). Det verkar som att det alltid är ganska oroligt därinne i magen. Och det är svårt att fylla barnet med lagom mycket mat. Man vill ju inte lägga henne hungrig, men ibland kan det bli problem med en proppmätt kicka. Fast man har rapat henne noga så bubblar det och har sig där inne.

Apropå rapa så har jag knepet för att kolla om det behövs rapa mera; Man lägger handen på magen med barnet i ryggläge på sängen. Sedan gungar man handen i sidled. Om det skvalpar därinne som en vinbutelj, då kommer det gå bra att rapa barnet, och man ska också göra det. Det är luft därinne!

Rutiner

Råd1: man måste ha samma nattningsrutiner jämt! Det gör att vem som helst kan natta.
Råd2: när pappan ska natta ska han göra det som fungerar för honom, inte nödvändigtvis det som fungerar för mamman.

Det är tydligen superviktigt att allt går till på exakt samma sätt varje gång man lägger ett barn. Det har jag minsann hört. En del går en tur runt huset och säger godnatt till saker. Andra har visor och ramsor och en del läser bok.

Verklighet: Jag är inte så bra på att göra samma saker. Jag blir lätt uttråkad av upprepningar, och så glömmer jag och vimsar till. Därför får jag också jättesvårt att berätta för någon annan hur Idun ska nattas. Jag vet ju knappt själv!

På något sätt verkar det ändå fungera. Jag hade svärmor här på besök några dagar, och hon kunde natta Idun jättebra.

Iduns pappa har däremot lite svårt för nattningar, men det är för att jag har skött dem till 99%. Hur ska han kunna veta hur han ska göra när han ännu inte fått prova sig fram? Och så tror jag bestämt att den lilla fröken får för sig att det måååste vara mamma om jag finns i andra rummet. Bara för att DET är minsann rutin. Jag vet inte. Här behövs mer empiriska undersökningar!

Vagga och gunga och buffa

Jag minns inte att någon gett något råd om vaggning, men jag vet att det inte fungerar för alla. För det har jag hört av andra mammor.

Men för Idun fungerar det jättebra. Ibland. Ikväll var inte en sådan gång. Det fungerade bara lite, sedan blev det magmassage. Därefter gungades det. Eller vad jag ska kalla det.

Gunga: Man lägger sig på sidan med barnet intill sig och håller om det. Sedan använder man sina ben till att få hela ekipaget att gunga på madrassen. Det blir ett ganska snabbt gungande, därför kallar jag det inte vagga, för jag tänker mig vaggande som ganska långsamt. Man kan tänka sig att det simulerar snabb gång när barnet låg i magen eller så.

Buffa: Man lägger barnet någonstans, till exempel i sin säng. Enligt den beskrivning jag läst ska barnet ligga på mage, men jag tycker sidoläge fungerar bättre. Sedan håller man ena handen på barnets rygg och så buffar man barnet i rumpan med den andra. Hela barnet ligger då och guppar typ i sängen. Detta är ungefär som att åka en skumpig tur i vagnen, tänker jag mig. Barnet blir hindrad i sina rörelser och ligger still och somnar förhoppningsvis. Eller så skriker hon järnet och kryper iväg. Det kan också hända.

När Idun var jätteliten bebis svepte jag in henne i en filt och buffade. Jag har testat en gång när hon var större också, och det gick bra. Men hon måste i princip vara övertrött för att detta ska fungera, så för det mesta blir det inte buffning. Men det är något att ta till i alla fall.

Slutsats

Prova dig fram. Kul, vad? Hur mycket man än läser så hjälper egentligen ingenting, för det följer inte med någon instruktionsbok för just den modellen man fått hem. Det skulle ju varit praktiskt…

Startavgifter är fånigt (lite reklam)

Jag ska bara göra lite reklam. Det går fort. =)

Screenshot from 2014-02-23 15:30:17När man beställer webbhotell genom Loopia behöver man betala en startavgift. Beställer man genom Vidde Webbslipper man det.

Du vet väl att jag är återförsäljare hos Loopia och att Vidde Webb är mitt företag? Jag hoppas du tänker på mig nästa gång du behöver hemsida/domännamn/webbutrymme eller liknande!

FramSTEG

image

Pussgurka

Nu har det tittat fram en tand i överkäken också. Idun har varit så ledsen och haft ont mellan varven, så vi har försökt muntra upp.

Idag fick hon bada fast det inte behövdes alls. Det var poppis!

Men hon är så duktig, idag gick hon ju nästan själv! Ja, för hon tog ju typ ett steg. Det kändes inte som ett riktigt steg, för det var så litet. Men faktum är att hon stod, och sedan lyfte hon foten och satte ner den längre fram. Är inte det definitionen av ett steg?

Om inte; därefter lyfte hon den andra foten och följde efter med den!

Steg accomplished, skulle jag säga. Öva, öva, öva så går hon snart!

Kirsi-besök

Idag har jag fikat med Kirsi. Eller ja, fikat… vi åt ju också. Idun försökte välta Kirsis tvättställ. Det var tydligen jätteroligt att vi sa att hon inte fick.

Och så ”pushade vi Piratpartiet” som det heter. Vi delade ut flyers i brevlådor. Det blev en trevlig promenad.

Snön är nästan borta nu, men såhär såg det ut igår.
IMG_20140221_105308
Idun blev helt slut av alltihop och sov skönt i vagnen. Nu äter hon riskaka och makaroner under vardagsrumsbordet.
20140222_18015420140222_203534
Yosh är och handlar lite så ska vi äta äggmackor och se på Frozen sedan.
IMG_20140219_134434

Händelserikt

Jag har ju glömt att jag tänkte blogga om mina äventyr idag! Jo, för det var väldigt äventyrligt att skriva kontrakt på lägenheten, nämligen. Inte själva kontraktskrivningen, då, utan vägen dit!

Först och främst blir jag väldigt nervös när jag har en tid att passa för att göra viktiga saker. Så jag bestämde att jag och Idun gick när vi var klara istället för när vi behövde. Då kan man använda den extra tiden till att turfa lite.

Men det hade snöat, så alla zoner i parker och liknande var skitjobbiga. Och det regnade, så snön på marken var jättetung och telefonen blev blöt. Men jag tog fyra zoner i alla fall.

Väl framme så ligger det till så att min mäklare skriver kontrakt på nedervåningen, under markplan. Jag hade hört att det fanns en hiss, och en glad tjej sa att hon kunde gå med mig och visa. Man behövde nämligen gå ut och runt. Men hissen ville inte alls åka ner en våning. Den ville åka upp till tredje våningen där det stod en karl och sa att det inte gick att åka ner här längre, utan man måste gå på andra sidan huset nu. Så vi fick gå runt åt andra hållet.

Vi kom ner på källarplan, men nu var vi ju en bit från själva mäklarnas kontor, så man behövde gå i en lång korridor. Tjejen som visade mig tittade ut genom typ alla dörrar, men ingen var rätt. Jag tyckte det var jättespännande. Lite som en film där det finns långa underjordiska korridorer med många hemlighetsfulla dörrar… ja, ni fattar. På en dörr stod det maskinrumpa. Jag skulle ta kort, men min telefon var tillfälligt vattenskadad, så det gick inte. Men det var roligt i alla fall. Vilken humor man har…

Till slut gav vi upp och gick in den vanliga vägen igen. Idun sov, så de andra mäklarna lovade att komma ner och säga till om hon vaknade. Det gjorde hon såklart, och då fick hon leka med fina tåg och klossar och busa runt under bordet tills vi var klara. Kaffe fick jag också. Himla bra. =)

Efteråt gick jag och köpte mat och en halkmatta till badkaret.

Sedan kom jag hem och av bara farten utförde jag massvis med ”uppdrag” som min egensnickrade hemsida kastade på mig. I nuläget meddelar den glatt att jag har 1266 poäng, men jag får poäng för att blogga också, så det här inlägget kommer faktiskt öka på den siffran. Det är skitbra eftersom jag har skrivit i koden att 100 poäng är lagom för en dag. Antingen är det hemsidan eller jag som inte lyssnar på mig. En annan sak som fick bli ett uppdrag var bajsblöjor. Hallå, jag har bytt tre stycken idag. Klart jag ska ha pluspoäng!

Idun fick ett bad med den nya halkmattan och plaskade runt och hade jättekul. Najs att kunna krypa runt i hela badkaret istället för bara badbaljan, kan jag tänka mig.

När barnet fått mat fick jag för mig att diska också. Men jag hann inte diska så mycket innan barnet somnade sittande i stolen, så då lade jag henne och satte jag mig och läste istället. Jag måste ju komma ifatt TV-serien i Game of Thrones!

Idun sover i stolen - 20140221_165706

Trött kan man bli

Lite snett och vint

Alla barn i början, eller vad säger man? Här är i alla fall ett försök att rita av en av de underbaraste vyerna man kan ha när man vaknar… Det blev inte så likt. Får försöka igen en annan dag! =)
20140221_161721-1-1

Här är bilden jag försökte rita av…
20140221_070522

Jätteroligt!

Idag har jag både varit och fikat hos Linda och Arvid och varit på restaurang med jobbet. Jag vet inte vilket Idun tyckte var skojigast, men jag gissar att lekstunden med Arvid och hans leksaker var liiite roligare.

De hade en jätterolig grej med massor med knappar och roligheter som inte var jättedyr och finns på Hälla någonstans. Jag förstod inte riktigt, men affären hette något som Linda inte kom ihåg just då. Den låg bredvid apoteket. Eller KappAhl. Det var det jag inte riktigt förstod. Mest för att det var tre evigheter sedan jag var på Hälla. Vad skulle jag där och göra? Ikea ligger ju på Erikslund numera, och det finns Max närmare.

Pappa skulle kommit på besök också, men han hade feber när jag ringde halv fem och undrade om han var på väg.

Jag var i alla fall tvungen att skriva det här inlägget, för ”My Mission” sa åt mig! Fast den borde verkligen säga åt mig att göra just den sidan lite mer användarvänlig någon dag också. Antagligen är det ingen som förstår vad den är till för eller hur man använder den eftersom det inte finns ett ord till förklaring på sidan.

Nåväl. Kanske barnet vill sova nu snart?
20140213_221459

Träningsvärk

Igår gick jag 8 kilometer utan att få ont någonstans! Det är inte dumt. Jag gick igenom 13 Turf-zoner också, så det gav mig lite extra poäng om man säger så.

Jag håller på att göra liten hemsida som håller ordning på dagens poäng åt mig. Den finns här. Jag har inte gjort några instruktioner ännu… Men du kan testa om du vill!

Nu har jag som rubriken säger träningsvärk, och det känns bra! Kanske min kropp kan bli någorlunda vältränad igen snart?

Lång dag

Idag skulle vi ”bara ta golven och du vet, lite till” innan vi åkte ner på stan och tog det lugnt. Det är hemskt mycket man tycker måste fixa innan allt är perfekt inför en visning i en lägenhet. Folk kan ju liksom få för sig att titta precis vart som helst. Tänk om de tittar dääär! Jag måste torka av den här hyllan i det stängda skåpet bakom den här grejen. För tänk om någon ser dammet! Då kan de ju få för sig att jag egentligen aldrig städar och att det säkert är en förfärlig massa annat jag aldrig gör… kan det påverka priset på lägenheten? Det borde det ju inte, den är ju lika bra oavsett om jag glömt att torka av bakom någonting just idag?

Nåväl, vi blev ju klara till slut och kunde åka och köpa mat. För inte kan man laga mat precis när man gjort rent överallt, liksom!

Så Idun fick inte bara slåss mot en dammsugare som blåste varmluft på henne, hon fick gå på resturang också. Jag måste nog en vacker dag lära henne att hon inte i all evighet kommer undan med att se söt ut efter att hon kastat mat omkring sig, men det är nog långt tills dess. Tror ni inte? =)

Idag fick jag kommentaren att hon var lik mig igen. Jag har även hört många gånger att hon är väldigt lik sin pappa. Precis som att hon är lik båda sina föräldrar! För inte är det så att hennes föräldrar liknar varandra?

Söt tjej

Söt tjej

Men på en punkt kunde hon väl vara lite olik oss i alla fall? Och det är tiden hon går och lägger sig. Hon somnade alldeles strax före åtta idag. Sedan sov hon två timmar och vaknade otröstlig. Nu lever hon rövare i sängen. Igår var det en liknande visa.

Sova på natten? Boooring!

Sova på natten? Boooring!

Nu är jag väldigt trött, för jag har stressat så mycket kring visningen. Imorgon är det. Jag ska åka dit med nyckel, och sedan får Lisa ha den tills det är klart. Antagligen på tisdag, för då är det sagt att andra visningen är.

Sedan kommer mina nerver dö, för då är det ju budgivning. Vad tror du priset landar på? Just det, här är en länk till lägenheten på hemnet!

Bajs

Ibland känns det som att man liksom måste fylla på med ny mat tills det nya liksom trycker ut det gamla.

Ibland känns det som att jag behöver nya saker att tänka på medan jag matar dottern med flaska…
20140215_185105

Related Posts with Thumbnails