Angående IT-säkerheten i Sverige

Jag har för mig att Sverige är ett av världens datortätaste länder. Om det är sant, då borde man kunna anta att svenskarna var världens mest medvetna när det gäller IT-säkerhet. Eller så kan man INTE det. Socialdemokraterna har ett öppet nätverk som man med lite utrustning lätt kan sniffa (kanske. Därom tvista alla inblandade).

Igår hörde jag en jämförelse på radio som bara träffade så rätt. Tyvärr kommer jag inte ihåg vilket program det var eller vem som sa det, men det var i alla fall en man som sa något i stil med detta om intrånget på SAPnet:

Om man har information som är hemlig på papper och man vill skydda den, då lägger man papprena i ett kassaskåp. Men man nöjer sig ju inte med det. Man ställer naturligtvis kassaskåpet i ett låst rum i ett låst hus! Det som nu skett är att man lagt informationen i kassaskåpet, men man har ställt kassaskåpet på en vältrafikerad gata!

Jag själv undrar om det verkligen var ett kassaskåp, och om inte kombinationen stod inristad ovanför handtaget…

Nu skriver SVD om ytterligare ett exempel på det dåliga säkerhetstänkandet bland Sveriges politiker. Ett kommunalråd har fått hela sin hårddisk utdelad på DC! Det var hans son som borde vetat bättre. Och kanske borde även kommunalrådet tänkt sig för innan han lät sonen använda datorn. Har man material man vill skydda lägger man inte ut den på en parkbänk…

Nu undrar jag förstås om det bara är politiker som är så dumma, eller om det bara är de som får uppmärksamhet för det. Jag tror på det senare. Här är lite exempel: * * * Och min personliga favorit: * Någon som har tips på fler? Det är så roooligt! =)

Tags:

Flattr this!

2 reaktioner på ”Angående IT-säkerheten i Sverige”

  1. Jag har personligen i några år nu varit rätt övertygad om att den utbredbande datoriseringen har gått lite för fort för den gemene människan.

    Jag säger inte att det borde ha gått långsammare, men t.ex. en teknik som trådlösa nätverk har kommit så fort att ingen har fattat att man bör vara lite försiktig med det.

    Jag vet inte hur många förvånade ansikten jag sett när jag förklarat att ett okrypterat nätverk är öppet för vem som helst. Alltför många tror att bara deras dator på nåt magiskt vänster får tillgång till det.

    Att bryta en WEP-kryptering tar inte lång tid. En dator som kallas för Projekt Janus har tre stycken WiFi-adaptrar och knäcker en WEP-kryptering på under fem minuter. WPA tar lite längre, men är inte heller oknäckbar.

    Överhuvudtaget tror jag att datorsäkerhet är nånting som är tragiskt efterblivet hos alldeles för många företag och instanser.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *