Åh, även om jag jinxar nu så har vi haft en urmysig kväll utan barnskrik! Gick upp runt 8 imorse med Idun,sångstund 10:30 på öppna förskolan. Därefter promenad till Ica (där Idun fick paket från sin farmor) och sedan lunch. Idun upptäckte ny sport; kast med litet rån. :/ Sedan lite lek och sedan tupplur.…
Det är så mycket som händer! Idun rullade runt från mage till rygg igår. Jag höll på att spricka av stolthet. Hon har fått lite svårt att somna på kvällarna, och jag misstänker att det är tänder på väg upp. Man vet ju aldrig när de kommer eftersom det varierar så kraftigt mellan olika barn.…
Idag fick Idun äta lite smörgåsrån medan jag åt middag. Min pasta var inget god, tydligen, men smörgåsrån är tydligen det bästa sedan skivat bröd… Eller hur man säger. Hon är så duktig tjej, som kan sitta och veva runt bland rånen på det där viset. BVC – Åsa sa att det är som ett…
Idun vet minsann vad de där fötterna hon hittade ska användas till! Det är så coolt! Det är som när hon hittade händerna och sedan började gripa efter saker, men detta gick så otroligt mycket fortare! Typ en dag eller så, sedan hade hon lurat ut hur de kunde användas. Åh, mammas lilla flicka, så…
Och hon gjorde det så länge att jag hann få fram kameran. Det ni! 🙂 Idag blir hon fyra månader, min fina tjej!
Det är ju som när hon upptäckte händerna, fast med fötterna! Hon håller upp foten och tittar intresserat. Undrar om hon kommer på vad fötter är till för snart också? 😉
Plötsligt hittade jag en prick på Iduns rygg: Jag blev alldeles orolig och tänkte att nu har hon fått hudcancer för att jag hade henne ute i solen idag! Trots solhatt och kläder. Alla vet ju att man kan bli solbränd genom kläder, speciellt ljusa. Eller så blev hon smittad av någon illasinnad bakterie nere…
Igår var en jobbig dag. Iduns naglar är långa och massor med mammor på Facebook berättade att de klipper sina barns naglar med “klipper” och har gjort sen de var någon vecka gamla. Jag hade ingen fil till hands och tänkte att kan de så kan jag. Men det kunde jag inte! Jag lyckades klippa…
För ett par veckor sedan kunde man ibland se små leenden, men man visste inte om de var medvetna. Sedan en vecka (ungefär) tillbaka har jag fått helt soliga leenden som helt klart kommit sig av att Idun blivit glad att se mig! Man blir så glad! Man måste le tillbaka och prata om hur…
Det är rätt märkligt, men jag har aldrig tyckt att Idun varit liten sedan hon föddes. Jag blev förvånad över hur bastant hon var när de lade henne på mitt bröst. Och jag tycker fortfarande att hon har en hög densitet, om man så säger. Men det är ju vikten, det. Men alltså, känslan jag…