Nu är det 37+0. Ni vet, 37 fullgågna veckor och alltså inne på den 38:e. Min våg har slut batterier så jag vet inte vad jag väger. Häromdagen vägde jag runt 87. Nästan 90 kilo ju. Det är bara galet. Jag är rätt galen som gör detta. Jag har ju alltid vetat att jag kommer…
Jag är inte fullt så bedrövad som jag ser ut på bilden. Jag orkade bara inte le alls. Det är vecka 37 nu. 36+0. Fyra veckor till beräknad nedkomst, max sex veckor tills den verkligen kommer. Idag oroar jag mig för att den inte kommer. Något kan ju gå fel, och det är ju inte…
Jag kan inte urskilja vilka symptom som är kroppsliga och vilka som är psykiska. Jag mår illa. Är det för att jag druckit för lite eller för att situationen är helt snurrig? Min mage gör ont. Är det för att jag har sammandragningar eller för att jag har skuldkänslor? Har jag kanske sammandragningar för att…
Sådär. Jag tror det är sådär den ska sitta ihop! Nu behöver jag bara en sån där bädd ovanpå. En annan sak jag behöver är madrass till sängen. Och mobiler både till skötbord och säng. Nu måste jag vila, för nu är jag helt slut!
Jag vill nog jobba varje dag. Det finns alldeles för mycket tid för att tänka när man kommer hem. Jag känner mig elak nu. För att jag gick emot hans vilja. Känns som att jag förstör hans liv. Nu är det ju för sent att tänka på det, men jag mår dåligt i alla fall.…
Nä, jag har inte klätt på mig. Ja, det är tvätten från i helgen i ikea-kassen. Vaddå, den är ju ren och torr i alla fall! Och ja, den där bokhyllan innehåller typ fem miljoner saker en bebis kan sätta i halsen… 😛 Jag var tvungen att skriva ovanstående. Det var enda sättet ni kunde…
Det blev en del shoppat med Kirsi! Jag har fått massor med foglossning, så jag undrade hur det skulle gå. Men det är bara när jag suttit still den är jobbig. Eller när jag gått långt. Nu är det lite båda… Det gick åt en del pengar nu idag. Men jag har hört att barnen…
Jag har fått frågan från flera. Många frågar om jag vet vad det blir. “En bebis” svarar jag. För det har jag ju sett på ultraljudet att det är. Jag tycker inte att det ska ha så stor betydelse vilket kön man har och det är delvis i protest mot omgivningens fixering kring könet på…
Åh, hormoner och känslor hit och dit! Jag känner mig nedstämd, och det vill jag ju inte. Velar runt kring hur jag ska bolla med pojkarna… Jag känner mig jättehemsk som satt dem i den här idiotiska situationen. Vi kan ju inte vara hundra på vem som är pappa, så hur ska de kunna veta…