Jag kan inte urskilja vilka symptom som är kroppsliga och vilka som är psykiska.

Jag mår illa. Är det för att jag druckit för lite eller för att situationen är helt snurrig?

Min mage gör ont. Är det för att jag har sammandragningar eller för att jag har skuldkänslor? Har jag kanske sammandragningar för att jag har skuldkänslor?

Jag kan knappt hålla balansen. Är det för att jag spänner mig? Beror det i sin tur på att min kropp förbereder sig på att bli riktigt sårad? Som om jag inte redan blivit det…

Är det kanske därför jag lägger benen på ryggen så att inte somliga ska hinna först?

Jag kan inte vara arg. Jag har själv satt mig i den här situationen. Om jag inte hade velat komma hit fanns det tusen sätt att undvika det. Och visst kunde somliga också gjort det, men mitt ansvar blir inte mindre för det.

Jag fick i alla fall beröm av kunderna idag, och det på en avdelning som är känd för att vara tvungen att säga nej och vara besvärlig mot kunderna pga regler. Det är ju något att försöka minnas när man känner sig misslyckad…

Flattr this!