Ni vet hur vännerna kan delas in i små grupper som liksom hör ihop? De flesta vännerna hör till flera av dessa grupper och figurerar lite här och var, medan en del är sina egna grupper och det är precis som det ska. Fördelen med att hitta en grupp är att man får kvalitetstid med allihop när man samlar gruppen. Som om man hade umgåtts två och två, fast effektivare. Effektivitet är viktigt för en som mer och mer märker av hur ändlig tiden är. Det gäller bara att hitta vilka vänner vars energier är kompatibla. De brukar veta det själva i och för sig, så det är inte så himla jättekrångligt.

Jag tycker om när det händer sig att jag får tillfälle att samla sådana här smågrupper. För en tid sedan var det årsdagen för ett foto jag tagit på att det ätits chips och tittats på komedi. Så jag bjöd in via Facebook. Alla ville komma, men dessvärre går det ju inte att hitta en tid när alla kan samtidigt.

Det blev i alla fall “tjejkväll”. Jag sätter dit fnuttarna, för i mitt liv har det alltid funnits folk som inte alls/helt ser sig som, eller ses av samhället som tjejer i de grupper man vill bjuda på dessa tillställningar. Tjejkväll för mig är ett svårdefinierat begrepp, men mest är det nog en kväll där man umgås med folk man verkligen kan vara sig själv med. Som man inte behöver förställa sig inför. Alltså verkligen inte. Inte bara sådär som man säger, utan på riktigt.

Man vet att man kommer säga konstigheter som de andra inte håller med om, men man kommer inte skämmas inför dem. De kommer bara säga att de inte håller med, eller att man gick över gränsen och inte var rolig, och sedan är det ingen som ägnar det ytterligare en tanke. Samtalet går vidare i någon riktning och man kan lugnt tala om religion och politik om man kommer in på det även fast övertygelserna om världens beskaffenhet och hur den bäst styrs är vitt skilda.

Vad skulle jag skriva nu igen? Jo just det, jag skulle bara livsstilsblogga lite om att jag har haft goda vänner på besök, ätit färdiggrillad kyckling fast det fanns matkasse att laga, brännt majskolvar i ugnen eftersom vi inte har någon elgrill att bränna dem på, pratat och skrattat, gått ifrån för att byta blöja eller titta på saker Idun ville visa då och då, ätit choklad som köpts för att jag har mens och behövde choklad lika mycket som bindor (och det är inte ett dugg konstigt om de hade stått bredvid varandra i affären), ätit chips för att det skulle ju vara det och låtit sambon sova i datarummet där Idun stundtals såg på fragglarna under tiden eftersom sambon är sjuk men trots det städade när jag uttryckte att jag ville få det gjort!

Sådär, det var kanske den längsta meningen jag skrivit i år. Vi hörs!

image

"tjejerna"