Det var något som gjorde alla paranoida. Vi (jag och några till, som jag inte minns vilka det var) visste om det, men visste inte var det kom ifrån, om det var nåt i luften, vattnet eller vad. Hästarna blev också knasiga och sprang runt här och var. Jag var tvungen att hämta en vid skolan mitt i stan och leda hem i pannluggen över gator, torg och rondeller. Jag berömde honom jättemycket för hur duktig han var som följde med trots allt.

En brun ardenner var dålig på att hoppa, så när en tjej skulle hoppa honom ut över grinden till det fallfärdiga huset vi tagit i besittning, så kom han nästan inte över. Och jag och de andra som var där log och sa att han inte var någon hopphäst direkt. Han vände om och tittade på oss som att han blev lite förnärmad, men inte hade förstått vad vi sa. Han påminde mig om en blandning mellan Debesis och Maxis, och jag saknade dem.