Det kanske inte är helt hälsosamt att börja dagen klockan 08:00 och sedan köra på full fart tills det är dags att slänga i sig mat för att sedan springa till jobbet och vara där till klockan 23:00…
Det var det jag gjorde idag. Massor att göra, ojoj. Bäst att köra igång på en gång. Räkningar och doodlar som skulle fyllas i och så var tydligen adressen till Parley-anmälningen fel.
Jag vet inte om jag har något med det att göra egentligen. Jag kanske inte borde lyfta ett finger och låta de duktiga pirater som antagligen har koll sköta saker…
Men så hade jag lovat mig själv 3 timmars programmering. 09:19 kom jag igång med det. 10: 45 säger hootsuite att jag hatade på css. För jag fastnade i kosmetiskt tjafs som borde varit fixat snabbt. Himla skit, rentutsagt. Varför har jag inte en designer anställd? Antagligen för att det var länge sedan Oseriös inbringade några som helst pengar. Där är en till sida jag borde ta bort reklamen på. Kanske skulle ha en speciell dag för reklamborttagning…
I alla fall stressade jag på rätt rejält för att hinna göra fina algoritmer och dessutom hinna blogga om det innan jobbet. För när jag väl har kommit till jobbet får jag inte blogga förrän jag kommer hem, har chefen sagt. Det är ok, även om jag undrar vad han har med att göra vad jag gör på lunchen (jag kan ju hyffsa blogginlägg och posta dem på mobilen). Då blir det i alla fall desto viktigare att få iväg blogginlägget innan jag börjar.
Väl på jobbet var det full rulle som vanligt och det är meningen att jag då ska styra upp e-post eftersom jag jobbar eftermiddag. Men först behövde Lina hjälp med några registry-ärenden och chefen hann bli uppstressad över situationen vilket givetvis gjorde mig mer stressad.
Lina tvingade mig att bli förevisad en avslappningsövning. Det tog bara en minut. <3
På vägen hem funderade jag på vart jag är på väg egentligen. Jag har ju fastnat i någonting på jobbet som inte är bra, och jag vet inte riktigt. Jag ser ingen väg framåt där. Samtidigt längtar jag till vila och har svårt att tänka hela dagarna på grund av allt som ska göras, så det är svårt att tänka sig att ta på sig mer. I min hjärna går det inte in att om jag tar på mig annat på ett annat jobb behöver jag inte göra det jag nu gör längre.
Frågan är ju hur jag ska hitta någon som vill anställa mig när jag inte förstår hur bra jag är och tror att jag ljuger när jag berättar om det. För det är det som är känslan. Jag räcker ju aldrig till om dagarna och har tusen saker kvar som jag borde göra fast dagen är slut, så hur kan jag vara bra? Jag har ju inte ens fått ut ett protokoll på en hel arbetsvecka. Fast jag är ju klar med det. Jag behöver bara kolla igenom lite. Men inte nu, för jag är för trött.
Hm, förut läste min chef min blogg. Man kan hoppas att han inte orkar göra det längre. Fast det borde inte vara någon hemlighet att jag inte lärt mig något på länge. De andra på supporten har gått en utbildning i php och gjort små projekt. Jag ville också, men jag kan ju redan. Och egentligen vill jag lära mig annat. Jag tar det på fritiden. 3 timmar nu i förmiddags. Nästa pass är på tisdag efter jobbet. Frågan är bara hur jag ska få min hjärna att fungera efter att ha gått på högvarv en hel dag. Det står 19:00-22:00 i kalendern. Sedan måste jag gå upp 07:00. Då hinner man sova.
På måndag kväll ska jag städa. Ja, jag fick skriva in det i kalendern, för jag springer bara förbi lägenheten i vanliga fall känns det som. Jag vet inte hur jag ska orka då heller, men någon gång måste man ju.
Jag frågade Tony idag hur sjutton folk som har barn hinner med allt, och svaret var ungefär att de inte gör det. Han hade en liten underbaring som åt upp hans tid sa han. Kanske skulle det vara skönt, kanske skulle jag hata det. Helt omöjligt att veta i förväg.
Nu ska jag sluta grubbla över livets mysterier och kolla skype och facebook samt mail om mina små justerare vill att jag postar det jag har gjort eller om jag ska göra någonting. Vilket som ska jag försöka hinna med imorgon. Fast jag vet inte hur.
Kanske ta ett steg tillbaka och prioritera om vad som är viktigt i livet?
Att sluta oroa sig och le mot livet, så ler det oftast eller oftare tillbaka! =)
Som sagt, kanske inte ta på dig massvis med saker? Prioritera det du ska göra på jobbet när du är där, sen när du kommer hem gör inte hundra saker mer än det du måste. Ingen kan väl förvänta dig att du ska göra *allt*? I sånna fall utnyttjas du och det verkar inte heller som du får ut nått av det, varken i arbetsglädje eller pengar.
Bra jobb ska belönas. Du är inte en VD på saab med miljoner i lön och inte heller ska du ha ansvar för det. Lär dig säg nej, det är viktigt. Om du inte bestämmer för dig själv så gör nån annan det.
Jo, jag har funderat på att dissa piratpartiet länge nu. Det är mest att jag försöker ha fritid utöver något som tar all fritid som strular till det. Nu snart kanske de klarar sig utan mig… 🙂
o en sak till, om du blir stressad av att blogga (som ska vara en skoj och avkopplande hobby) så kanske du ska överväga att bara låta twitter och bloggandet vara en tid. Ingen ide att hålla på med nått som ger dig ångest.
Sen kanske du inte ska blogga heller om chefen läser det. Givetvis kan du inte styra vad han gör och inte gör, men det kan ge fel bild av dig och kan sätta dig i klistret helt i onödan. Man måste lära sig separera privatliv och arbetsliv.
I helvete jag slutar skriva saker jag står för på nätet. Det är ju ett av de få outlets har!
Andra saker som stressar mig just nu: mat, städning, sömn, programmering, handarbete, kompisar, familjen mm. Jag kan inte sluta leva när jag blir stressad eller?
Var inte rädd för ditt jobb och känn dig inte olojal för att du tänker i banorna om att byta arbetsgivare eller göra någonting annat.
Ta en stund och känn efter om det är nya utmaningar, en ny miljö som du söker eller om det känns hyffsat på jobbet – om det i så fall är någonting som du kan ta upp med din omgivning och ändra på.
Om din chef sitter och läser dina inlägg för att hålla koll på dig – tycker jag att du borde säga ifrån eller säga upp dig. Din fritid är din, och inte jobbets. Det gäller även lunchraster