Innan jag tappar bort länken tänkte jag bara länka till Fredrik Holmboms blogg där han analyserar i en depp-post och en del 2.

Det här inlägget blir rätt så negativt. Om du inte vill läsa negativa saker, sluta läsa. Men jag måste få ur mig det för att kunna gå vidare. Det är viktigt att vi lär oss också.

Det var ju som jag kanske sagt någonstans ganska förvånande att få så lågt resultat. Att få 2% av förstagångsväljarna, som jag såg på någon stapel på valnatten kändes väldigt konstigt.

Fredrik gör en poäng av att en lokal representant överst på varje lista hade varit väldigt bra. Nu ser jag iofs att Rick får flest personkryss på de flesta håll, men man kan inte annat än hålla med om att det hade smällt rätt högt om en lokal pirat hade stått högst upp på listan. Speciellt eftersom vi hade så många bra kandidater här i Öst så skulle det nog inte skadat. Självklart ska man ha partiledaren högst upp på listan i hemdistriktet (dvs Stockholm).

Nåja, sådant är rätt svårt att förutspå.

Han nämner också den svarta dagen då Unni tyckte att Rick skulle lämna partiet. Själv tyckte jag i stundens hetta att vi behövde avsätta honom för att visa att vi inte stod bakom vad som helst. Sedan hände ingenting. Sedan hände ingenting lite mer. Sedan hatade media oss, men vi hade redan valt att behålla Rick. Det går så fruktansvärt fort i politiken! Jag vacklade fram och tillbaka och visste ärligt talat inte riktigt. Jag visste inte om jag bara var arg eller om jag hade rätt. Såhär i efterhand kan det knappast ha varit positivt, men fortfarande har han fått mest personkryss (grundar mig på när jag tittade tidigare idag, men tror inte det har ändrats).

Kärnväljarna sedan. Vad hände egentligen? Sket vi i dem eller är fildelning så himla 2009? För min gissning är att vi *fortfarande* handlar mest om fildelning. Det är det alla yngre frågar om på stan. Det är inte bra.

Personligen har jag känt mig rätt slut den här valrörelsen. Jag har inte orkat strunta i att sova, för jag vet att då är väggen nära. Jag slutade vara funktionär för att jag blev invald i styrelsen och har fått en del gliringar för att jag inte gjort lika mycket som förut. Jag kunde ha lämnat över bättre. Jag fick kritik för att jag tog över möten, så jag försökte hålla mig undan. Jag har sett till att umgås med vänner någon gång i veckan och ägnade lite för många helger åt att vara i Stockholmsdistriktet där jag inte stod på lista.

Det är svårt att skita i att åka dit när det är demonstrationer som hade kunnat vara stora. Hur ska man veta det på förhand? Man kan iofs förutspå det på hur lång tid innan man fick information, och det har det varit riktigt dåligt med.

Information, ja. När jag var kommunledare ägnade jag hur mycket tid som helst åt månadsmailen i kommunen. För att de skulle innehålla information om allt som hände en hel månad framåt. Så att folk skulle kunna planera sina liv. Jag såg det som min viktigaste uppgift och ägnade den mest tid, även om jag fick kritik för att jag inte vågade ringa volontärer så som jag borde ha gjort.

När jag lämnade över släppte jag månadsmailen efter första månaden. En sak med att skriva ett mail med allt som kommer att hända är att man tydligt märker när man inte har koll. När Rick besökte Västerås kom informationen ut två dagar innan. Vi vet sedan tidigare att det kan ta två dagar för medlemsmail att nå fram när de skickas ut. Kulturbombning på kulturnatten dök inte upp på bloggen förrän på fredagen trots att vi pratade om det redan på kickoffen.

Där kände jag att orsaken var att vi hade för mycket att göra på för få personer, vilket leder mig till ORGANISATIONEN! Ni vet, den vi inte fick jiddra om innan valet. Det beskedet fick vi mitt i arbetet att tillsätta en kommunledning. För det var vad som diskuterades efter att jag hade punktat ner allt en kommunledare bör göra och insett att inte ens på heltid hade jag haft tid. Jonas var duktig och la upp det här.

Men nu efter valet kan jag säga att inte ens att tillsätta tre personer att göra mitt jobb räckte till. Därför att samtidigt som vi få aktiva var funktionärer så skulle vi dra igång jippon också. Och anordna saker. Och sätta upp affisher. Och dela ut flygblad. Och ha möten. Och göra hemsidor. Och bygga valstugan. Och bemanna valstugan. Och informera om att vi gjorde det! De mest aktiva var dessutom valkretsledare och vice valkretsledare. Jag kallade det valkretsledning, vilken jag anser har som uppgift att se till att alla kommuner har kommunledare och instruera dem hur man bäst jobbar.

Och så jättejobbet med valsedlarna.

Och just ja, vi skulle ju läsa om och bedriva en massa politik samtidigt.

Vi jobbade väldigt mycket och bra allihop. Men det räckte inte.

Hur det ska lösas tänker jag inte gå in på nu, för jag har redan hävt ur mig alldeles för mycket, och det känns som att jag skäller på människor som inte förtjänar det. Men snälla ta det inte som skäll. Ta det som mina känslor och skriv jättegärna i kommentarerna hur vi ska skapa en organisation som håller för jättejobbet som valrörelsen är! Vi har massor att lära här, och jag vet att vi kan fixa det.

Nu blir det serie-tittning om valkretsledarn fortfarande är vaken. KRAM på alla pirater som kämpar och slåss för det vi tror på!