Jag har oroat mig för om jag skulle orka åka på socialt event ikväll. Hela dagen och har det kännts jobbigt. För jag har mens och det gjorde väldigt ont nästan hela dagen. Men jag hade glömt att det är flyttat till nästa vecka. Nu vet jag inte om jag ska vara glad eller ledsen…
Vissa dagar är man så himla trött. Man vill bara vara ifred och varje ljud eller knuff får en nästan ur fattningen. Då är det svårt att komma ihåg hur underbart allting är. Men det är faktiskt det ändå. Mitt i allt drar man ändå fram kameran för att det man har framför sig bara…
Det är ganska mycket på jobbet. Det kan ibland kännas som mycket att bära. Oftast inte, men på sistone har det varit mer än vanligt, kan man säga. Och så är det ett liv som springer på fortare än jag hinner med runtom. Även fast det är mycket på jobbet känns det ofta som att…
Jag blir alltid så fundersam efter jobbet. Det känns bra medan jag är där. Då är det full fart. Men så fort jag kommer hem så börjar ifrågasättandet helt oinbjudet. Gjorde jag bort mig? Gjorde jag några fånga misstag som jag kommer skämmas för senare? Sa jag något dumt till någon? Sedan börjar jag ifrågasätta…
Jag har idag suttit fast i en hel del negativa tankemönster. Jag kom på att det fanns åtminstone tre onda cirklar som jag traskar runt i ganska ofta. Jag tänkte att jag skriver ner dem. Vet inte om det hjälper. Duger jag? Jag har en bild av hur jag ska vara när jag duger. Lägenheten…
Serien Naruto handlar om en pojke som har en demon i sig. För att undkomma demonen förseglades nämligen en 9-svansad demon-räv i en bebis och sedan får han växa upp med det där monstret i sig. Ofta illustreras det av att han har en dörr inom sig som är låst, men han är alltid rädd…
I helgen kände jag depressionen knacka på. Sedan gick den bara in utan att fråga och gjorde sig hemmastadd. Jag visste vad det var och kände att jag inte orkade kämpa emot. Jag vet ju att den försvinner igen efter ett tag. Jag bestämde mig för att bara vänta ut den. Jag noterade också att…
Jag har hört av många nu att man inte ska försöka uträtta en massa saker för att få känna att man duger till någonting. Att man bara borde ta det lugnt när otillräcklighetskänslan kommer över en. Vila tills en bättre dag, så att man kan orka då. Men vet ni, om man gör det blir…
Jag pendlar mellan upp och ner. Förvirring och visshet. Ibland vet jag precis var skåpet ska stå och hur livet ska levas. Nästa dag vet jag ingenting och avgrunden av smärta vill bara äta upp mig. Igår började bra och slutade bra efter att jag fallit igenom helt. Dagen innan var fantastisk. Idag började skitdåligt…