Jag jobbade i turboläge hela dagen. Jag var speedad och närvarande på morgonen efter en seg morgon och sedan ville jag inte sakta på farten. Så mycket som skulle bli klart.
Musiken i lurarna blandade jojk och dubstep och annat som jag lagt till i playlist tidigare för att det har rätt tempo. Tempo man springer bra till. Samma tempo kör man jobb till bra.
Hattar runt mellan olika saker och skriver ner allt. Har nästan ingenting i huvudet vid given tidpunkt, för koncentrationen kräver att man släpper allt annat. Låter jätteförvirrad på möten.
Kommer hem helt slutkörd. Andfådd. Stickar. Stickar. Stickar.
Borde kanske göra annat men pallar inte. Pallar inte tänka mer, pallar inte styra upp.
Tänker att jag har dålig stresshantering, men den är inte så dålig. Titta här så hanterad den är:
Tittade på andra avsnittet av sapmi sisters och sörjde att jag inte var där när allt det där hände. Hade gärna stöttat på det sätt jag kunnat. Om än bara med stödjande tillrop. Det ska aldrig bli gruva i Jokkmokk. Det får inte ske. Beowulf är ett skällsord i mitt vokabulär och ska väl dö till sist.
Nu måste jag byta blöja, tydligen!