Jag läste på Hannas blogg att hon kört från soffan till 5k med zombiesarna (Zombies, run!) för ganska länge sedan, och jag blev så inspirerad att jag bestämde att det ska jag också göra. Och sedan skickade Tård ut det vanliga mailet på jobbet och ville veta vilka som skulle vara med och springa, och jag var på igen. Och sedan insåg jag att det inte ens är riktigt åtta veckor till första loppet. Så det blev ju till att sätta igång. Men först skulle jag ha tjejkväll och sedan skulle jag på bio, men idag fanns inga sådana planer!
Det var så vackert ute och jag blev genast glad att jag tagit mig ut!
Övningen bestod i att gå tio minuter, och sedan varva promenaden med 15 sekunders springning. “Långsamt!” uppmanade rösten i hörlurarna. Men då hann man ju ingenstans! Jag tyckte det var fånigt och började springa allt vad jag orkade. På mina efterföljande 15 sekundersintervaller. Det kanske var dumt, men det kändes rätt bra, faktiskt.
Man blev rätt trött på det sättet.
Sista springsträckan sprang jag allt jag orkade hela vägen. Och sedan lite till eftersom hon glömde tala om för mig att jag skulle sluta. Sedan skulle man visst inte gå sista biten (om man inte ville) utan man fick springa om man orkade. Så det blev lite mer sprunget. Jag tog det *host* ganska lugnt. Det var ju första springrundan på året. Man måste komma ihåg det. Bara för att jag cyklat till och från jobbet hela veckan betyder det inte att jag är stålmannen nu. Faktiskt inte.
Jag var i alla fall svettig och trött när jag kom in igen, och det är väl huvudsaken!
Norra rundan, platt och inte så lång. Om man inte tar fel stig då...
Jag fick inte min playlist att fungera så det blev soundtracket till “The Island”. Funkade ganska bra, men jag blev lite trött på det mot slutet när det kom en massa lugn musik. Det ska vara tempo när man springer!
Vilka låtar springer ni till?
Haha, lovely! Skulle tro att du är i bättre form än jag var, och då är det ju bara att köra på så mycket du kan. Du är störtduktig, jag är impad. 🙂
5k är utformat för att få fart även på de mest inbitna soffliggarna som kanske har extrakilon att släpa på och noll kondis, och då är det svårare att gå ut hårt. Du har ett försprång där, grattis bara att använda det. ;D
Go you! <3
Ja, jag vet inte riktigt var jag är konditionsmässigt! Jag har ju tränat förut och lite av det ligger kvar och ger mig fördelar. Samtidigt har jag verkligen legat på just soffan senaste tiden! Ingen träning, massa godis och onyttigheter. Jag är tillbaka en bit över startvikten för året. :S
Tricket är väl inte att aldrig misslyckas och slappa till det, tricket är att kunna börja igen!
Oh förresten, såg den här intervjun med Naomi Alderman som skriver Zombies Run, kanske kunde vara intressant?
Det var det! Trevlig läsning. Jag satsar just nu bara på att klara av att springa hela vägen på stadsloppet. Mår sedan kroppen bra bör vågen bara berätta en sak: vilken vikt min kropp mår bra av att ha!