Jodå, vi har överlevt! Jag har varit ganska sparsam med att använda telefonen, så därför har bloggen inte uppdaterats. Jag har väl kanske typ bloggat på Instagram istället… Men jag tycker vi har haft det ganska ostressigt i jul ändå. Jag har landat i migsjälv på något sätt känns det som nu. Jag hade bara…
Idag fick jag hämta hem min mobil som varit på reparation! Nu är den blank och fin igen. Och det kostade bara 500 att få den lagad! Tack för det, Telia. Nästan så jag skulle slängt den i asfalten tidigare… Eh, nä. Vi gjorde en utflykt av det, jag och Idun. Vi köpte Ikeakorv två…
Inatt är det lussevaka! Förr var natten mellan 12:e och 13:e den längsta natten (längsta mörkret, ‘natt’ är tydligen en omdiskuterad definition) på året eftersom kalendern som användes då gjorde att vintersolståndet sammanföll med just denna natt. Man stannade uppe för att hålla vakt mot onda andar under denna farliga natt. När ljuset åter grydde…
Jag tror jag har skakat av mig den nu. Den kom med lingonen. För mycket hormoner denna månad eller något, för jag fick ovanligt ont. Det var av typen när man verkligen är medveten om att deppet inte har med verkligheten utanför kroppen att göra. Som när man blir förkyld, då tänker man ju inte…
Tänkte köra zumba innan barnet vaknade. Hittade inte sportbh. Tuttarna får väl studsa, då. Hittade inte skivan. Bestämde “Just dance” får duga istället. Hittade inte kontrollern. Letade. Hittade ändå. Kontrollern vill inte starta. Slut batteri. Hittade inte batterier. Hittade inte telefonen för att kunna ringa sambon och fråga. Nu är barnet vaket. Nytt försök imorgon.…
En berättelse om vad som kan gå snett under pepparkakshusbygge och hur mysigt det kan vara när hela familjen är med.
Det är oundvikligt. December är bara en månad, och man får inte ens hela december på sig. Det innebär att saker oundvikligen kommer att krocka, saker kommer missas eller inte hinnas med. För att inte tala om allt som kommer att glömmas. Hittills har det varit december i 3.5 dygn, och jag känner att jag…