Jag har ett nytt system. Det är rätt ofta jag har det, så jag förväntar mig inte direkt att det ska hålla året ut.

Det går ut på att det ska bli fint och städat hemma hos mig, och att det ska hållas efter. Så varje dag den här veckan (den observante lägger märke till att det bara har gått två dagar på den här veckan ännu) har jag kommit hem och surfat till Random.org. Där har jag matat in att jag vill ha ett tal mellan 1 och 6, och så klickat på “Generate”.

Igår blev det 5, som betyder hallen, och idag blev det *suck* 1, som betyder köket. Bwah! Jag har ju inte städat golvet i köket på evigheter, och det finns tusen ställen det blir smutsigt på. Allt går inte att fixa på en dag, så jag har bestämt att man ska ta så mycket man orkar och kan känna sig nöjd med.

Så diskmaskinen som slogs på i morse plockades ur, ny disk in och så slog jag på den igen. Spisen gnoddes rent (igen) och diskbänken fick sig en liten dust också. Jag måste köpa en hushållsrullshållare. Eller så kan någon ge en fin en till mig. En sån där platta med en pinne på vill jag ha, för min hushållsrulle behöver flyttas runt.

Sedan var det ju golvet, och har man påbörjat något så får man ju slutföra. Så nu är det dammsuget och skurat. Finfint. 🙂

När man bor ensam slipper man alla gräl om vem som ska städa. Det är jag som ska städa, inget snack om det. Men när? Och varför måste det göras nu?

Istället för gnabb två personer emellan har man en mer subtil kamp i sitt undermedvetna och till viss mån medvetet. Det är viljan att slappa och ha roligt som bråkar med viljan att ha rent och fint omkring sig.

Det här systemet är lite lotteri, för om det blir köket imorrn igen, då är jag nästan klar. Klart jag kan hitta mera saker att göra i köket. Man kan till exempel göra rent fläkten och bakom spisen, men jag inbillar mig att det inte blir lika jobbigt som idag. Blir det hallen igen kan jag tokslappa. Blir det däremot sovrummet eller badrummet… *suck*

När jag skakade mattan började det ösregna och lagom till jag skulle skriva detta åskade det. Mysigt. Nu ska jag skaffa mig mat, och sedan ska jag kolla om jag inte kan göra Storybook.se ännu bättre. Läs Jonathans historia om Ola och ballongerna så länge!

Flattr this!