Fluffiga träd och mörka skuggor

Jag tog de här bilderna igår. Jag älskar när det blir så där. Det ser helt sagolikt ut.

Apropå sagor gav Emil mig en idé till ett kapitel igår när han sa “walking flesh” på piratfikat. Jag dingade 30000 ord precis innan fikat. Netbook är bra grejer…

Jag fascinerar mig fortfarande över hur något jag la till utan att förstå riktigt varför kan ha tagit över handlingen så pass som det gjort. Det har blivit väldigt spännande och massor med personer i berättelsen riskerar att dö hela tiden.

Det var inte alls vad jag planerat. Jag var beredd på att karaktären skulle hitta på saker, men inte att själva världen skulle ha hyss för sig. Jag gillar det!