Jag har planterat om i ett par av krukorna. Jag hade egentligen stora planer för svärmorstungan som nu blommar. Jag hade tänkt vänta till våren och sedan slita isär den i två delar vid rötterna och plantera delarna var för sig. Som jag brukar med de blommorna. Men nu när den blommar vågar jag inte röra den… =)

Men de som varit hemma hos oss kanske har sett att det stått några trista krukor i ett av fönstren i vardagsrummet med dött gräs i. Det var kattgräs, även kallat havre, som hade dött och som jag inte orkat ta itu med. Nu är de krukorna fyllda med jord och sticklingar från paradisträdet och den slingriga växten… Jag kommer inte alls ihåg vad det är för någonting. Men jag hoppas att det tar sig. =)

Såna saker blir jag sugen på att göra när det blir vår. Plantera om och vattna och se hur det växer. Vad blir pojkar sugna på?

Micke och Henka har bestämt att de ska meka runt med mitt stora chassi. För man borde kunna hålla en vettig temperatur i ett så stort chassi. Och de delar som sitter i den duger visst inte alls till någonting… Hmpf. Jag vill inte. Och det är en mängd irrationella känslor som sitter i vägen.

Det har alltid blivit en förlustaffär förr när det mekats. Jag har blivit av med saker, både på hårddisken och hårdvara. Saker har bytts ut, och eftersom jag inte kommer ihåg hur mina saker ser ut eller vad det är för prestanda på dem så har de bedömts värdelösa av alla som tittat på dem. Och plötsligt har jag suttit med en dator som inte är min längre. Hälften av delarna tillhör någon annan, och det ger upphov till en sorts utpressning. Rätt som det är ska delarna som inte är mina hem till sin rättmätiga ägare, om jag inte köper dem, förstås. Eftersom jag inte har några alternativ har ju då delarna blivit oumbärliga för mig (snacka om inlåsningseffekt), och säljaren kan ta betalt exakt vilket pris han vill.

För att inte tala om all tid det tar att få tillbaka installation av alla program (och upptäcka att det saknas sparfiler som man trodde att man sparat undan) som man vill ha dem. Och få allt att funka! Det har ALLTID tidigare slutat med att jag suttit mitt i natten och bara velat att det ska funka. Helst ska det samtidigt sitta fem personer i rummet bredvid och spela ett spel jag verkligen vill spela och undra om jag inte hoppar in snart?

Gah. Inte ens en bråkdel av det där kommer förhoppningsvis hända nu, men jag är anti. Och orolig.

Flattr this!