Dagens ros går till Magnatune för att de har ett av de vettigaste sätten att sälja musik på som jag hittills sett (från dylika organisationer). Deras slogan är “we are not evil”, och efter att bara ha kollat runt lite snabbt på deras sida verkar det som det stämmer. Här är vad jag blev impad av:
* om man har köpt musiken får man använda den i en YouTube-video om man skriver ut info om låten och/eller länkar till albumet på magnatune.
* När man vill köpa ett album kostar det minst 5 dollar. Men de frågar vänligt “How much do you want to pay?” och så kan man välja upp till 18 dollar. Eller så kan man välja mellan 4 och 7 euro.
Nu skulle jag ju helst se att jag fick tanka musiken gratis och sedan sprida den vidare, men man kan inte få allt… Man kan ju trots allt lyssna hur mycket man vill på musiken på hemsidan och sprida länken till folk… Nästan samma sak?
Se där, en av de första siterna som faktiskt använder det koncept jag kallade “Pay if you want to” för några år sedan! Trevligt, även om Magnatune bara använder en del av det.
Jag tror att vi kommer att få se mycket mer frivilliga betalningar och fri användning i framtiden, även i den kommersiella delen av branschen. Jag tror mycket mer på det än på mikrobetalningar och olika former av DRM-begränsningar. Men som vanligt har jag haft fel när jag gissat hur lång tid det skulle ta innan den skivindustrin tog till sig av den icke-kommersiella musikens idéer.
Om jag säger att det tar fem år innan konceptet används av flera etablerade aktörer (istället för de tre år jag tror och hoppas på), så kanske sannolikheten att jag har rätt ökar. Man får inte ha bråttom… 🙂
Ja, så länge tänkte jag att jag skulle försöka ge de “goda” skivbolagen lite fördel före de “onda”…