Peter Karlberg skriver vettigt om vad som händer när man sänker a-kasse-ersättningen. Javisst kanske man sänker arbetslösheten. Men oavsett om detta händer eller inte på sikt så är priset fler låglöneyrken. Vill vi ha det så?

Jag minns en dokumentär jag såg en gång om hur det kan vara för en familj i USA; försörjande familjemedlemmar har två heltidsjobb men måste ändå ha socialbidrag för att ha råd med mat och husrum åt familjen. Jag tyckte det verkade vara helvetet på jorden, för att uttrycka mig milt. Vill vi verkligen sträva efter en sådan verklighet?

Flattr this!