slow and steady

Springlogg: bedrövligt

Tillåt mig gnälla bara en aning.

Jag var nyss ute och sprang. Det var kallt och jävligt därute. Varje andetag var som att försöka tvinga ner en trasig istapp i halsen. Syreupptagningen blev därmed lidande eftersom jag ideligen koncentrerade mig mer på att undvika smärtan på olika sätt istället för att andas med magen och annat som normalt gör att det hela går bättre.

Så halsen ville inte, och då ville inte kroppen heller. Och i ärlighetens namn så ville inte jag heller.

Jag valde den kortare rundan, för min kropp kommer ha tillräckligt att oroa sig för den här veckan ändå. På onsdag ska det springas 5 kilometer, något jag hittills inte riktigt lyckats med, men som på något magiskt sätt ska vara möjligt om två dagar. Och dagen efter ska jag upp på en häst och… ja, kommer jag upp får jag nog vara nöjd där.

Efter någon kilometer var det slem i min hals. Jippi, om man har något som täpper till alla luftrör blir ju syreupptagningsförmågan fruktansvärt hjälpt av det… inte. Efter typ 500 meter till var jag tvungen att gå en bit. Inget bra tecken, men om motivationen hade varit högre hade jag nog kunnat springa en bit till.

Jag orkade inte riktigt hela vägen hem. Stannade och gnäll-twittrade vid 3.2 km. Halsen brände och jag trodde nästan jag skulle spy. Fan, jag kunde ju nästan det här! Gick sista biten efter det.

Betyg: bedrövligt. Prognos: inte särskilt bra. Hälsa: jag tror jag har fått nån bakterie i halsen. =P

EDIT: kolon-P betyder inte glad gubbe, kademmit!

En reaktion på ”Springlogg: bedrövligt”

  1. Pingback: Johanna Julén

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *