Om mode

Det finns folk som bryr sig om mode. Och det är helt ok för mig. De förstår antagligen inte min besatthet av datorer, och jag kan för mitt liv inte begripa hur kläder kan vara så intressant. Det är som om vi är två helt olika sorters människor.

För mig är kläder något man tar på sig för att inte frysa. Om det är varmt vill man kunna ta av sig ett lager så att man inte behöver svettas. Lagret man tagit av sig får gärna få plats i väskan så att jag inte måste hålla i det. Därför tycker jag om stora väskor. Men om det är bombsäkert att jag kommer ha alla kläder på mig till största delen vill jag inte ha en väska som är otymplig. Rycksäckar är idealiska. De sitter där på ryggen, och man måste nästan aldrig tänka på att man har dem. Förutom när man ska sitta ner, och i glasaffärer. =)

När jag tänkt på allt det så är det bra om kläderna är snygga också. Men om man ser mig med samma kläder flera dagar i sträck så betyder det att kläderna inte blev skitiga när jag hade dem. Och om man frågar mig vad en person hade på sig när jag träffade den tidigare, då får man endast svar om den personen hade ett plagg på sig som jag tyckte var extra fint/fult/innovativt/kontroversiellt/annat adjektiv.

Den här kvinnans kläder kan jag inte kommentera alls. Hon har bara vanliga kläder på sig i mina ögon. Men det kanske är mode. Inte vet jag.

Personligen måste jag bara älska ett faktum på mitt jobb: vi får Postenkläder, alla har dem på sig (nästan), och ingen bryr sig om någons kläder. Ingen kommenterar att jag ser likadan ut nu igen (som det kunde hända på högstadiet och gymnasiet). Fast för ett par dagar sen hade Dorre en askool mössa på sig. Den glittrade. Skulle man inte sluta gilla färgglada saker som glittrar när man blev stor? Jag är nog inte stor än.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *