Igår lagade jag våfflor, för jag hade inte gjort det på våffeldagen. Så vad gör man?
Jag gjorde några på keso också. De är himla bra om man vill gå ner i vikt. Man äter nämligen inte alls lika många av dem, för de är inte lika goda. Eller så tog jag för mycket kanel. De blev godare med banan på i alla fall!
Idun fick en våffla där jag mosat banan i (den vanliga) smeten innan jag stekte. Den var mycket populär och försvann i ett nafs! Nästa gång ska jag bara göra sådana åt henne, tror jag!
Idag har jag smufflat runt lite med städning, öppna förskolan och läst lite mer i boken om barns självkänsla. Den borde verkligen heta något annat, för jag tror bestämt att man lär sig prata med vuxna på ett bättre sätt ur den också, fast det antagligen inte var meningen när författern skrev boken.
Jag blev inspirerad att skriva det här på ett papper;
För jag känner att jag behöver påminnas. Alltför ofta känner jag att jag måste prestera bra grejer för att duga. Som om jag inte var viktig ändå. Som om man inte kan tycka om en människa som inte presterar. Jag behöver inte gå längre än till mig själv för att veta att det inte är sant. Jag tycker om människor för att de är snälla och har fina hjärtan, inte för att de kan en massa.
Nu ska jag nog byta en bajsblöja, luktar det som.