Att låta regnet komma åt telefonen hursomhelst var visst ingen bra idé. Men hallå! Ibland har man inte funktionabla fickor och så vidare…

Nu har då Tailor (som jag döpte min telefon till) hittat på den ultimata hämnden. Han har slutat fungera.

Eller slutat hade ju varit alldeles för enkelt. Då hade jag ju märkt imorse att jag inte skulle ta med honom. Nä, istället körde han “Jag funkar, men bara om du laddar mig först. Under tiden du laddar tänker jag ligga och skaka och vibrera och påminna dig om att batteriet inte är laddat!”

Jag suckade och tänkte att han skulle ge upp med det där om han bara fick tillräckligt med ström. Så jag tog med honom till jobbet och lade eländet på laddning.

Men det hjälpte inte riktigt. Hur mycket laddat batteriet än blev så blev Tailor inte mer medgörlig. Han började stänga av skärmen för mig och avsluta alla applikationer. Hela tiden. Utom i flygplansläge.

Jag behövde messa folk ju.

Jag tänkte att det också var ett tjurigt beteende som skulle gå över, men det blev inte bättre.

Varje person som ägt minst en Eriksson eller liknande tänker då att man tar ur batteriet och så ska det funka. Det var då jag upptäckte att det var lite… ska vi säga fuktigt, under fodralet. Det kan inte vara bra, tänkte jag och torkade bort vätan.

Nu vet inte jag hur telefontillverkaren tänkte, men det finns hål i telefonen som leder rakt in i dess innandöme! Små ventilationshål kring högtalare och mikrofoner, sensorer och allt möjligt. Det var väl inte så smart, va? Det här skulle ju vara en såndär smartphone!

Det verkar inte bättre än att vätan tagit sig in i telefonen och rört till det i huvudet på Tailor.

Så mitt största problem nu är att jag inte vet om Tailor gör det för att han är arg över min behandling av honom, eller om han helt enkelt inte kommer ihåg att köra alla appar och… skärmen samtidigt.

Det, och att jag inte kan kommunicera med folk, då.