Höstköttbullar

Idag sprutade tårarna av en annan anledning. Jag testade att riva löken till köttbullarna istället för att hacka. Jag hackar alltid för stora bitar. Vi får se hur detta blir.

Andra ingredienser : rivet äpple, ägg, folköl (tjeckiskt såklart) köttfärs, fullkornsströbröd och kryddor. Jag använde rikligt med färsk basilika och oregano. Mest för att jag har det här. Och så en hel del salt och peppar.

Nu står smeden och gottar sig medan jag bloggar om det. För ströbrödet ska suga åt sig av ölen. Oroa sig inte, alkoholen försvinner när man steker. Tror jag. Hehe…

Peppar är förresten en underskattad krydda. “Salt och peppar” låter så vanligt att man tycker det låter tråkigt. Och så pepprar man inte. “Man” är alltså jag. Men i lagom mängd har peppar en ganska spännande smak som jag uppskattar. Jag brukar bara glömma det.

Det blir som sagt spännande att se om dessa köttbullar blir goda, för jag gör så sällan köttbullar, och följa recept har jag svårt för. Så mängderna blir lite chansartade när jag inte alls minns hur mycket det “ska” vara.

Det är min pappa förtjänst. Han har alltid använt mått som “en skvätt” eller “slatt” eller helt enkelt “häll på lite”. Det var alltid svårt att veta vad han menade innan man kom på att allt egentligen betydde “häll på så att det känns lagom” och enda sättet att veta hur mycket “lagom” ska vara är att ha gjort det förut och sparat det i magminnet. Du vet, så att man känner i magen att “sådär ungefär ska det vara”.

Folk som lagar mat så häller ofta på lite i taget och varvar samma ingredienser tills det är som det ska vara. Helt omöjligt att säga hur mycket det ska vara på förhand eller ens efteråt. Speciellt eftersom en del av ölen mystiskt försvinner till annat än matlagning…

På en onsdag? Det är mot alla mina regler! Panik! Jag är ensam här också! Men det är ju bara lite folköl…? Musiken är bra i alla fall.

Nu ska det göras pasta.