Crap

Helgen har varit skitbra med en massa vänner, fest, gos och mys. Men nu är det söndag och det jobbiga gör sig påmint.

För imorgon måste jag tillbaka till platsen där jag mådde så dåligt förra veckan. Jag måste utsätta mig för risken att få ännu mer av mitt självförtroende trampat på och risken att göra fel. Det gör mig orolig och ger mig ångest.

Jag borde ha sökt mer jobb efter att chefen sa till mig att ta certifieringen hos .se för att det ser bra ut på ett cv, och för att jag ska kunna se tillbaka på tiden jag jobbade på här som att jag lärde mig en hel del i alla fall.

Jag blev ju rätt arg av det, även om chefen menade att han tyckte att jag var överkvalificerad, men inte tillräckligt arg, tydligen. Det är ju rätt uppenbart att jag stannat för länge på samma tjänst och att chefen börjar få nog nu. Möjligen märks det att jag är uttråkad och inte hanterar stressen så bra som jag borde när jag försöker svara på mail samtidigt som telefonen ringer och kollegor frågar om hjälp. Jag vet att jag är bra på det jag gör, men det räcker ju inte om chefen helst inte vill ha mig där…

Jag vet inte om det är sant, men det är så det känns just nu, och det känns inget bra. Jag brottas med tanken att vara sjuk imorgon eftersom jag inte vet om jag kommer klara av att prata i telefon. Men det är inte jag att vara hemma om jag inte hindras fysiskt från att gå…

Vi får väl se vad som händer efter vikariatet på registry, de kanske inte vill ha tillbaka mig till support då, och möjligen finns det andra försörjningsmöjligheter.

Det är lite som ett förhållande där man känner att den andra vill göra slut. I dåliga förhållanden ska man komma ihåg att man inte är så beroende av den andra som man inbillar sig. Det löser sig alltid. Det har det ju alltid gjort förut, och jag är ju Supervidde!

Här är någon annans crap: