Jag insåg att jag inte kommer vara i den här stan på ganska länge nu. Nu åker jag till Stockholm och på söndag är det Gotland. Jag hade förträngt exakt hur tidigt jag skulle åka. 05:45 går bussen från Stockholm. Hur har vår partiledare tänkt att vi ska överleva?
Det går nog bra, precis som med allt annat. Jag är ju Supervidde!
Alltså, jag måste säga det igen! Om man sover ordentligt så fixar sig liksom allting, även när det inte går som man hade tänkt. Imorse tappade jag en majonäsburk på golvet. Den gick sönder och det var kladdigt och vasst lite här och var. Då får man torka upp det. Sedan kom jag på att jag hade glömt packa ner några skor alls. Hallå! Det går ju inte. Och snygg-skorna var bara ett halvt par. De jag hade tänkt ha på mig imorrn var helt borta. Bussen skulle gå om ett par minuter.
Jaha, det är ju bara att leta fram andra skor, konststera att bussen åkte utan mig och meddela kamraterna på jobbet att jag blir några minuter sen.
Det var samma saker som jag skulle ha gjort om jag inte sovit ordentligt också, men nu gjorde jag det helt utan panik eller sammanbrott. Saker går åt skogen hela tiden, frågan är bara hur bra man hanterar det.
Nu har jag bestämt att saker får ta den tid de tar idag och alla dagar det är möjligt. Det betyder att jag bestämde mig för att inte bry mig om att stressa till tåget efter jobbet. Jag kommer fram någon halvtimme senare, men jag hinner blogga på stationen. Det är bra. Jag har ju faktiskt semester!
Notera den stilfullt tagna bilden på mig på stationen. Jag är mycket bra på självporträtt, jag! 😉