I söndags kom fyra mosiga pirater tillbaka till Västerås. Jag var helt död och attack-somnade i bilen enligt Emil. Och ja, det kändes så. Jag satt upp, och sen somnade jag och slog huvet i nackstödet. Men jag var för trött för att bry mig. Tur att Emil var snäll och körde.

Bilden föreställer en narval jag gjorde på pärlplatta, för jag hade just suttit och skrivit i ca 2 timmar med Narwhals-låten från Webl’s Stuff på hög volym i öronen. Det kan man tydligen göra. Med så många ord skrivna med sömnbrist och mystisk musik i öronen undrar jag egentligen hur slutet av första delen av min historia är, för jag minns inte så noga. Jag kommer ihåg övergripande vad som hänt, men vem som sagt och gjort vad är lite luddigt. Tur att jag blev klar idag!

Då får man en sån här fin bild att göra nåt med. =)

Jag var efter-lan-ledig idag för att jag är smart och planerar min trötthet efter Dreamhack. Vad jag inte hade tänkt på var ju att det var ett ypperligt tillfälle att skriva de drygt 4000 ord jag hade kvar. Nu är jag snurrig i bollen, men det gör ingenting. Nu behöver jag bara tänka på hur skönt det är att månaden är över. Det har varit grymt skoj, men en månad är så länge jag orkar snöa ner mig i någonting i taget på min fritid.

Historie-mässigt är jag inte alls klar. Inte på långa vägar. Faktum är att jag slutade helt tvärt. Jag behöver nästa års 50000 ord för att komma på långa vägar, men jag är inte säker på att jag blir färdig då heller. Problemen i min påhittade värld är för stora och komplicerade för att lösas av mina stackars level 1-karaktärer (nej, de har ingen level, men de är väldigt okunniga om hur världen funkar än så länge, så det kändes vettigt att skriva så) på länge ännu. Om det ens är de som ska lösa det.

Nu har jag elva månader på mig att revidera den första delen så om ni har tur får ni läsa första delen innan nästa nano. Vi får se! =)