Oskyldig eller registrerad?

Tydligen blev en kvinna våldtagen på en färja. Det är ett hemskt brott, och självklart ska det utredas. Men metoden som valdes i detta fall var att filma alla män som gick av. Alla.

Själv hade jag ogillat att registreras i det sammanhanget. När man går av dylik färja är man dessutom oftast rätt mosig och har inte lust att fastna på någon form av media. Jag hade täckt över mitt ansikte även fast jag inte stämde in på kvinnans beskrivning av gärningsmännen; just att de var män. Man funderar ju lite om det var allt de hade att gå på.

Emma undrar vad som händer med filmen sedan. Och det är just det jag oroar mig för. När inte ens SÄPO klarar av att radera filer, klarar då polisen att förstöra en film? Det kanske såldes droger på båten också? Någon kanske blev av med sin plånbok under festligeheterna? Vore det inte praktiskt med en film på alla män som var på båten så att man kan utreda de brotten också?

Vad man gjort är alltså att misstänkliggöra alla män som var på båten. Det är en oroande utveckling när man gradvis kränker människors integritet mer och mer för att komma åt brottslingar.

Det är inte det att jag inte vill att brotten ska klaras upp. Det vill jag. Men historien väcker ju frågor. NÅGOT signalement utöver “de hade snopp” borde man väl kunnat få? Att underlåta att ta reda på mer för att det går att filma alla, spara och titta igenom känns helt enkelt inte rätt. Det känns snarare som att man döljer sin inkompetens med teknik, och det är farligt.

Det öppnar för ett samhälle där vi systematiskt behandlar befolkningen som misstänkta eller potentiella brottslingar.

Nej, jag säger att det inte är ok att göra vad som helst även om någon blivit våldtagen. Och det är just om man har rent mjöl i påsen man ska slippa finnas i ett register tillsammans med andra vars mjöl inte är så rent.

Blandar man rent och smutsigt mjöl har man bara smutsigt mjöl kvar, nämligen.