Igår kom vi hem efter efter tjejsnack, och det blev i princip att kasta sig rakt ner i soffan, smälla upp datorn och hugga tag i lite folk man träffat och sedan stänga av hjärnan med lite scifi.

Dag 2 bjöd på Emma och Klara, som pratade mycket om hur det är att vara tjej i piratpartiet.

Under Klaras anförande (som enligt henne var en predikan, eftersom hon läst till präst) filmade Östnytt, vilket kanske gjorde oss alla en smula mer medvetna om vad som sades, men jag tyckte inte riktigt att det märktes. Mikael Nilsson länkar till klippet, som handlar mycket om att vi inte visar utåt hur omtänksam en pirat faktiskt är. Det är ett fantastiskt varmt parti man kommer in i där man alltid har stöd om man vågar fråga om det, och ibland annars också. Och kramar. Massor av kramar!

Det lyftes också att det uppfattas som manligt att säga “Jämna FRA med marken”. Eller hårt, om man hellre vill dela in i hårt och mjukt istället för kvinnligt och manligt. Här finns ett förslag till plan om vad vi ska göra istället, vilket tydligen uppfattades mjukare. Själv funderade jag väl i stil med Ricks tankar; “Men hur demolerar man på kvinnligt vis då?”, men det är klart att det finns en massa resurser där som går att utnyttja till annat. Någon form av way back machine, kanske man kan använda datorerna till, exempelvis. =)

Tyvärr missade jag, Jonas och Mattias den avslutande diskussionen, och jag har inte hunnit leta upp eventuell dokumentation om denna online (peka mig gärna dit den finns, antagligen på eventets hemsida nånstans), så jag får avsluta för mig själv.

För mig var det stundtals som att jag satt och önskade att jag var tjej istället för nörd så att jag kunde förstå, och stundtals (och oftare) som att jag kände att vi alla är ju sådana här, och det är inget problem. Det var ingen som direkt satte egenskapen tjej/kvinna på mig och ville veta hur det var, men jag satt och var rädd för det hela helgen. För när Klara sa att man mer och mer identifierar sig med sitt kön ju äldre man blir ville jag bara skrika NEJ!

För min del accepterar jag mer och mer mig själv som jag är, MED mina mjuka sidor, ja. Men det är för att jag har insett att det är ok att vara lite mjuk ibland. Och det tackar jag Piratpartiet för. Men jag identifierar mig inte med mitt kön. Jag är jag. Och gillar ni det inte så gör det ingenting. Jag gillar att tänka på mig själv och andra som de de är utan att utvärdera om det går i linje med vad de har eller inte har mellan benen.

På frågan om vi ska ha ett grabbsnack nu när vi haft ett tjejsnack svarar jag att vi ska fortsätta fundera på hur vi stöttar och lyfter varandra, och att det snarare handlar om att inte stänga ute människor som inte är nördar. Nu ska jag sova, för det måste man.

Kram på er!