Jag har nu sovit hela dagen. Jag vaknade i vanlig ordning klockan ett på natten och kunde inte sova. Alls. Så jag packade inför resan jag ska företa på tisdag. Något nyttigt kan man ju sysselsätta sig med när man ändå är uppe, tänkte jag. Sedan var jag fortfarande megapigg. Så jag tog en promenad. Rask promenad i en timme. Det var lite tungt. Mest för att jag inte ätit som jag velat.

Och vad är anledningen till det då? Jo, jag fick nåt ryck och skulle prompt köra points-plan igen. Mitt BMI har legat på översta kanten av vad som är rekommenderat (enligt programmet), och jag har gått och stört mig på det. Egentligen vill jag inte bry mig, men det gör jag. Jag tänker inte berätta vad jag väger nu (lite för att jag inte får igång vågen), men jag vill ner till åtminstone 70 kg. Jag är ju 174cm lång, och nu kommer jag inte ihåg hur man räknar BMI då programmet gör det åt mig, men 70 är ganska långt från nedre gränsen (60kg).

The problem: man får ju inte äta någonting! Eller jo, det får man ju, men om man äter det jag äter och tycker är gott, då får man knappt äta alls. Lite dumt blir det ju när jag sätter mig och käkar choklad och ska klämma in det också i mina poäng. Eller när jag åt upp det sista av osten som jag brukar… =)

Jag kommer inte följa dessa poäng när jag åker. Det vore bara för omöjligt. När man är hos min far är det liksom fullproppat med goda saker att äta överallt. Han lagar übergod mat, och när han gör kött så förstår jag inte hur någon kan vara vegetarian. Och Tiap brukar se till att det finns godis framme vid julen. Och sedan kommer ju julafton. Banta på julafton? Skulle inte tro det! =)

Men jag hade en tanke. Och den var ungefär; “Om jag kör pointsplan tills jag åker får jag mindre dåligt samvete när jag moffar i mig sedan”. Vet inte om det kommer funka iofs, men den andra tanken var att min magsäck skulle dra ihop sig lite så att jag inte kan äta för mycket i taget iaf…

Jaha, och varför svammlar jag om detta? Ingen aning. =)

Flattr this!