Jag skrev ju om att jag hade köpt en bil tidigare i veckan. Jag kom fram till att det är bra att variera och låta barnen välja själva när de blir så stora att de kan det. Jag tror det är viktigt att inte lägga några förväntningar i vad de ska gilla för leksaker eller kläder, och vara uppmärksamma på vad de verkligen uppskattar.
Jag minns inte om jag tyckt så hela tiden. Jag var ju ganska emot att klä en flicka i rosa, men tog emot en massa rosa från Tiina, för jag trodde ju att jag bar på en pojke. Och då var det ok? Är inte det också en könsroll? Jag brottades ganska mycket med hur jag egentligen skulle tänka kring det och landade väl i något sorts “ungen är ju ändå för liten för att ha några preferenser kring rosa eller blått eller grönt, så det spelar ingen roll”.
När det gäller leksaker minns jag att jag hade lite blandat när jag var liten. Fast inte så blandat som jag skulle vilja. Jag har i vuxen ålder upptäckt att det finns mycket coolt lego. Mycket coolare än det vi hade hemma. Vi hade typ mest klossar som satt ihop. Det var väl det lego var? Nähä, det fanns grunkor som kunde skjuta iväg projektiler och man kunde bygga grävskopor och robotar som gick att programmera. Eller det kanske inte fanns än då, vi hade ju ändå ingen dator. Men liksom. Coolare.
Jag hade i alla fall massor av bilar och lastbilar och grävskopor. Den i sandlådan var bäst. Och dockor och dockvagnar och my little ponnies. Och pinnar i skogen. De var tillgängliga för alla barn, minsann. Man kunde göra pilbågar av pinnar och tandtråd. Fast det är ju vapen, och det fick inte jag ha. Så det var man tvungen att smyga med lite. Inte jättemycket. Mamma kunde ju inte strypa tillgången på vare sig pinnar eller tandtråd. Hehe. =)
Så när man tänker efter så har jag haft det precis så som jag tycker att man ska ha det. Eller så tycker jag att man ska ha det som jag haft. Det kan man ju fundera över…
Det här blogginlägget blev lite längre och rörigare än jag hade tänkt. Jag skulle egentligen bara länka till mitt förra inlägg och det här inlägget och säga att fler minsann tycker som jag, men att vissa andra formulerar sig bättre. Håll till godo.