Igår tog jag mig ner på stan för att träffa kollegorna och åskåda när de hade femkamp. Min kropp är lite skör, så jag fann det säkrast att inte vara med själv. Jag hade ju Idun att skylla på om någon skulle protestera.
Så där stod jag och iakttog Per inta terminator-reser-i-tiden-position och var rätt glad att jag slapp kravla runt i en boll med min kropp.
Jag hade väldigt trevligt i alla fall. Alltid trevligt att träffa allt folk. Tog mig en mjukglass också! Gott gott.
Jag orkade vara där i flera timmar. Sedan blev det nödvändigt att åka hem, för att jag var trött. Idun skötte sig exemplariskt nästan hela tiden. Blev lite kinkig efter amning, för man vill ju somna på mamma oavsett var man är! Vaddå att hon inte orkar bära i en timme?
Hon somnade i vagnen sedan. Jag kom på att man kunde bulla upp henne med en av alla filtar jag hade med så att nappen fick stöd av väggen på vagnen. Himla bra! 🙂
Bussen på vägen hem var mindre exemplarisk, men visst kom ju hem i varje fall.
Vi fick besök av pappa och Tiap som hade presenter med sig. Pappa verkade vara lika trött som jag. Jag sa åt dem att vi får planera in någon dag när vi inte gör andra saker också!
Mamma ringde när de gått, men jag minns knappt vad vi sa. Gav Idun lite ersättning eftersom hon verkade missnöjd med att amningen tagit slut nu igen. Sedan tupplur, tänkte jag. Vi somnade så fint och gosigt i sängen, och sedan vaknade jag 01:20! Ojdå… Telefonen som låg bredvid mitt huvud hade ringt, men inte hade jag vaknat för det.
Jag var nog trött.
När jag vaknade höll Idun på och försökte äta upp min tröja. Jag hoppas hon inte hade hållit på med det länge. Hon får ju skrika på mig när hon är hungrig!