image

Idag har varit en mindre bra dag, men nu börjar det reda upp sig.

Jag sover inte bra på nätterna på grund av att jag måste ju upp och amma. Idun nöjer sig inte om jag inte sitter och ammar då. Bvc trodde det var för att hon vill ha maximal kroppskontakt.

Jo, det var bvc imorse. Jag hade inte duschat på massor av dagar på grund av oavbruten amning kändes det som. Enda sättet att duscha var att lämna henne i sängen. Jag visste att hon inte skulle gilla det, hon har velat ligga nära nära mig varenda sekund de senaste dygnen. Hon gallskrek när jag kom ut ur duschen och det skär ju i mammahjärtat.

Enda sättet att lugna henne trots amning var bärsjal och ersättning. Sedan sov hon och jag hann nätt och jämt till bvc på utsatt tid.

Jag började känna att jag inte orkar med allt som krävs, så jag var rätt gråtmild på bvc… Tur att Åsa är så bra! Jag fick bra råd och kräm för Iduns hormonprickar.

Jag tog mig trots allt elände till affären och köpte hem ny frukost eftersom allt var slut hemma. #supervidde ju.

På eftermiddagen lyckades jag äta lite och sedan amningssov vi lite. Nu börjar kroppen komma tillbaka. Det är helt hemskt när kroppen protesterar sådär. Man kommer knappt upp från liggande läge. Det är som att man sprungit en mil eller något.

Nu ammar jag utan napp. Det gör ont som tusan, men det går…