Bra, bra

Tänk,  vad bra allt är ibland! Überdarling är i stan och hälsar på och idag for vi hem till Bella och Daniel och drack te och spelade settlers. Väldigt trevligt!

Mitt när jag satt där med min tekopp började jag fundera på hur det kommer bli sen… Hur ska man göra om man vill dricka te i lugn och ro med några vänner och bara vara? Ska man ta med sig barnet? Blir inte det rörigt?

Man kanske inte ens kommer komma ihåg att dricka te…

Hursomhelst är ju allt så himla bra nu. Jag jämför med mina blogginlägg från december förra året. Hu, som jag mådde. Och ptja, det är ju inte som att självförtroendet återhämtat sig, för någonstans där bestämde jag mig för att jag inte kan allt det där.

Men jag är mer utvilad nu och kan ta allt med mer ro. Jag har knappt uträttat något alls på min fritid på hela året, och ibland mår jag lite dåligt över det. Men det är mer som en önskan att klara av mer, inte som en sån där panik som envisades att drabba mig förra året. Jag har andats typ normalt hela året ju.

Det måste ju gå att räkna till framgångarna.

Jo, och så tränade jag ju en massa i somras och gick ner 11 kilo.

Man ska tydligen gå upp 12 under en graviditet (tror jag att jag läste/hörde någonstans), så då är det bara att börja om sen då? Hehe, man blir väl friställd från något kilo vid förlossningen, och om inte musklerna förtvinat helt har man väl nytta av träningen… Bara det att jag inte rört på mig alls sen snön kom, för det har inte gått!

Poängen är i alla fall att jag mår bättre nu. Lite får jag kanske tacka bebisen för. Det går inte att ignorera tröttheten. Om jag inte lägger mig ner vissa gånger känns det som att jag ska somna stående. Och att inte äta ordentligt är inte att tänka på. Hej illamående… 🙂

Nu ska jag sova lite istället. Kanske om jag läser någon sida i boken som inte öppnats sedan Spanien ungefär… 🙂