Meh

Idag har varit helt hemsk om man var min mage.

Det gick inte lysande att rida med krampande magmuskler igår, men jag klarade det, för jag är ju Supervidde!

Natten bestod av frossa och en Vidde som vaknade och trodde hon skulle dö av söndrig mage varje gång hon rörde sig det minsta i sängen. Inte alls bra.

Det knäppa är att allt det här lidandet gör att jag tycker att nu måste jag ju se till att göra om det, annars var det ju i ONÖDAN att må såhär. Man är ju bra knäpp. 🙂