Vart har Vidde tagit vägen? Har hon sprungit bort?

Ja, det kan man fråga sig. Inte bloggar jag och inte väger jag nånting.

Inte för att jag plötsligt blivit viktlös då, men vore inte det trevligt? Eller åtminstone annorlunda…

Nä, alltså jag har gått ner runt 10 kilo nu. Och jag börjar på att tycka att vikt är inte så viktigt längre. Nu gäller det att kunna springa 5 kilometer. Är du galen? Jag SPRINGER ju inte! Jag är inte en springande person.

Jo, tydligen är jag det nu, efter att jag släpat ut Überdarling i spåret i söndags. Det var något att rita kors i taket över, för det är ju han som tränar, inte jag. Men sedan återställde ordningen sig ganska fint när han släpade runt mig på en runda som var 3 km lång. Jag vet det, för jag mätte idag. När jag sprang samma runda igen. Jag är inte klok. Förra gången mätte Noom fel och tyckte att vi hade sprungit till Algeriet. Det tyckte jag var lite väl långt, och kanske lite svårt att hitta hem ifrån…

När darlingen släpat mig nästan hela vägen hem igen så var jag nästan död. Det är tur att de ställt ut bänkar utmed spåret så man har någonstans att flåsa lite emellanåt.

Springfrekvens

Jag får nog lugna ner mig någon dag nu, har tänkt att tisdag torsdag lördag ska vara träningsdagar tills vidare, varannan dag typ sådär. Eller tre gånger i veckan, som Überdarling verkar tycka är ett minimum, och som jag tycker låter skitmycket.

Men jag orkade inte igår för jag hade fortfarande träningsvärk. Så smart-jag körde zumba i morse före jobbet och tyckte att jag fuskade minsann en hel del, så en liten spring-tur kunde ju sitta fint eftersom jag kunde gå idag (det kunde jag inte igår).

Så första veckan med min nya planering är jag i otakt? Helsvårt. Men Noom säger att jag har brännt 2000 kcal de senaste 7 dagarna nu, så då är jag lite nöjdare.

Springtakt

När jag säger springer så är det väl inte helt med sanningen överensstämmande, kan jag tycka. Det är mer joggar jag gör. Men men, ord. Jag kommer ju framåt i alla fall, och man kan inte säga att jag går.

När man har Überdarlingen med sig springer man för att han inte ska tycka att man är alltför jobbig och inte rör sig framåt alls. Eller för att han ger glada tillrop och berättar att man är duktig och ber en kämpa bara lite till. Det fungerar jättebra.

Men hur gör man när man är ensam? Ja, det visste jag inte, men jag hade hört att det fanns en app för det. Det brukar ju alltid finnas en app. Denna spelar upp en historia som gör att man blir motiverad att akta sig… för zombiesar, såklart. “Zombies, run!” heter den och den var tillräckligt bra. Jag får motivera köpet om och om igen i huvudet dock, för appen kostade 55 kronor. Det är galet mycket för en app som man knappt vet något om, kan man tycka.

Jag vet inte om det kommer betala sig än, men denna gång fungerade det väldigt bra i alla fall. Det är ju inte SÅ mycket pengar, men… hm. Det var ju rätt kul.

Spring… svårt

Det sägs att man ska stretcha. Ordentligt. Ja, ja. Jag tänjer ju och bråkar med mina stackars ben så de varken vet ut eller in. Men hjälper det? Nääääh! Jag kan inte ens skriva någonting om det, för jag KAN ju uppenbarligen inte!

Jaja, om jag tränar tillräckligt mycket kommer det inte ens att vara en ansträngning att springa flera kilometer, och då får man inte träningsvärk! Ha! I am beating the system! Bring it on, och allt sånt!