Prioriteringar

Kommentarer är kanske lite överflödiga. Men jag är som jag är och kommer att kommentera i alla fall.

Jonas skrev sådär på facebook (facebook-länk), och jag tänker att det finns ju ingenting på jobbet som det inte är viktigt att man gör. Ändå förväntas man prioritera eftersom tiden inte räcker till. Och då kan man ju tänka att jo, nog är det här viktigt, men det är ännu viktigare att jag gör det där andra.

Igår hann jag inte igenom alla blanketter när jag satt på registry en timme. För jag ägnade för mycket tid åt e-posten. På folk som bett om hjälp och ville ha svar. Det är jätteviktigt att de får det. Men blanketterna är ännu viktigare tycker jag. De måste hanteras inom 5 dagar efter vi fått dem, och om de inte hanteras inom 2 dagar eller så, får vi en massa frågor om varför inget hänt. På mail. Jätteviktiga mail. =)

Sen finns det en massa andra saker man behöver göra också.

Det låter lite galet att bara ha två kategorier där båda har ordet jätteviktigt i sig, men kanske är det ännu galnare att leva som jag gjort; allt är viktigt. Argh, min autism/ADD eller nånting annat jag blivit beskylld för eftersom jag bara vill göra och koncentrera mig på en sak i taget och behöver veta i förväg vad jag ska göra så att jag får tillräckligt med tid för att klara av det.

Nu ska jag undersöka om det finns havregryn. Har vaknat av mig själv och behöver frukost. Det är åtminstone småviktigt att jag får det.