Efter en trevlig dag med släkten är jag nu på väg hem. Slut som vanligt. Jobb imorrn. Helgerna är alldeles för korta. Jag fortsätter säga att jag behöver semester.

Men egentligen behöver jag kanske vettigare vardagar. Mamma sa åt mig att jag gjorde allt forserat. Att det märktes att jag var stressad. Jag köpte tex fel biljett på stationen, så resan hem blev onödigt dyr.

Jag har slutat planera in mer än en sak per dag. Ska det schemaläggas två aktiviteter går det åt två dagar. De dagar jag inte gör någonting mår jag dåligt. Det är så mycket som ska göras och läsas. Det dumma är att städning ingår i min lilla en sak per dag-pryl.

Egentligen ingår även matlagning, men min kropp fattar inte och blir hungrig iaf. Idag fick den en wopper junior p[ centralen. För jag orkar INTE laga mat när jag kommer hem.

En sak per dag gäller alltså vardagar. när jag säger att jag inte har gjort någonting har jag “bara” jobbat en hel dag och sedan slöat framför datorn. Ibland ingår skype-läsande och planerande i “inte göra någonting”. Sådant kan man bli lite trött av.

Klara funderade på om jag var såhär, men jag tror jag helt enkelt bara är stressad.

Fast… normala människor klarar väl av att göra något efter jobbet varje dag OCH hålla ordning hemma? Bleh. Hur får man ordning på allt? Och hur gör man så att minsta lilla tvekan om ifall något ska hinnas med inte halvt ger en infarkt?

Kallio anmärkte på att jag har Pirat-märken på allt och faktiskt lever och andas Piratpartiet vart jag går. Borde jag sluta med det och vara mig själv några dagar i veckan? Förr eller senare kommer jag behöva vardagsfritid. Eller en städerska… =P