DN skrev igårkväll om den utläckta informationen om ACTA.

Det amerikanska förslaget skulle enligt IDG News Service ge innehavare av upphovsrätt ökade möjligheter att hålla internetoperatörer ansvariga för illegal fildelning och lagring av olagliga kopior av exempelvis film och musik. Operatörer som inte tar sitt ansvar skulle riskera stämning.

Justitieminister Beatrice Ask beklagade igår morse på internetdagarna att ACTA-avtalet var hemligt, eftersom detta ledde till sådan här ryktesspridning, som hon verkade tycka att det var. Hon nämnde inte alls problematiken i om en operatör anses skyldig till innehållet i nätet som förmedlas, vilket var vad Oskar Schwartz frågade, och vad jag ville höra henne prata om.

Själv hoppas jag på många kollegor som förstår hur problematiskt, för att inte säga idiotiskt, det är att hålla operatören ansvarig. Blir du påkörd av en bil går du inte till vägverket och kräver ersättning. Om du anser att ett brott har skett går du till polisen och anmäler det hela. Ansvarig är brottsutövaren och ingen annan.

Att använda sig av verktyg som kan användas både till laglig aktivitet som olaglig gör inte tillhandahållaren av verktyget medskyldig.

Gör du operatören till ansvarig kommer vi dessutom få allvarliga problem när dessa känner sig tvugna att censurera nätet för att undvika att bli skyldiga till brott. Detta låter kanske inte lika horribelt för vissa, som kanske tänker att censuren kommer att begränsa sig till olagliga siter.

Tänk om.

I Frankrike, fick jag höra i förrgår, har de tre största bolagen i princip bildat kartell, och de blockerar protokoll. Du kan inte använda skype eller bittorrent som följd av detta. Jag hoppas att någon kommit på hur man kommer runt detta, men är det verkligen ett internet som vi vill ha?

Torrenttekniken är fantastisk för filöverföring när material ska spridas till många, och många kulturskapare använder detta i reklamsyfte. Det är vanligt att mp3-filer är gratis och tillgängliga, men vill du wav får du betala. Konsumenten är nöjd och producenten är nöjd. När Napster stängdes ner slutade en vän till mig att göra musik, för han kände att hans affärsmodell, som gick ut på att släppa musikfilerna fria, var för motarbetad.

Detsamma händer fortfarande. Och det är inte politiker som vill detta. Det är istället stora bolag med mycket pengar. DN.se får inte läsa ACTA. Amerikanska bolag inom film, musik och mjukvara har varit delaktiga i ACTA-förhandlingarna. Det säger inte lite om vem som styr processen.

Lagar anser jag ska ha folkligt stöd. De är där för att skydda befolkningen. Så att befolkningen kan tjäna pengar och leva tryggt. Om lagarna inte passar ett stort företag i ett land är det synd för dem, men inget vi ska behöva gå emot hela befolkningens vilja för.

DN.se skriver även:

I EU och Sverige säger lagen, i detta fall e-handelsdirektivet, att en internetoperatör inte ska hållas ansvarig för innehållet i kommunikationen man förmedlar, så länge operatören inte är sändare, mottagare eller på annat sätt är delaktig i innehållet. Denna princip kallas ”mere conduit”, vilket avser att operatörerna endast tillhandahåller ledningar.

I debatten har mere conduit-principen framhållits som en garant för att privatliv och korrespondens skyddas på det sätt som föreskrivs i artikel 8 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Att upphäva principen har liknats vid att låta posten öppna och läsa brev.