Internetdagarna – summering av min upplevelse

Jag har nu avslutat dag 2 på internetdagarna. Imorgon är det EU-konferens med PTS.

Igår var nog den mest intressanta sessionen den med James Boyle. Han talade mycket om att industrin känner att när kostnaden minskar för kopieframställning måste rättigheterna öka tills restriktionerna är totala när priset för att kopiera gått ner till noll.

De känner att detta främjar kreativiteten.

Vi vet ju att detta inte är sant. Vi vet att den som vill skapa kommer göra det oavsett om betalning kommer i efterhand. Frågan är ofta om man har möjlighet att skapa om man inte har några pengar, och alltså måste jobba heltid med något annat för att tjäna sitt uppehälle. Men detta hjälps ju inte av att människor som åtnjuter kultur utan att betala för sig straffas.

Idag frågade en kvinna en panel hur länge de trodde att bloggar kommer att finnas att läsa gratis. Varför skulle någon blogga om de inte får betalt?

Själv blev jag väldigt förvånad över frågan. Internet har vuxit fram med principen att användarna fyller den med innehåll, och är det någon trend man kan se är det att tjänsterna för att låta användare fylla på med innehåll ökar. Jag tänker på You Tube, wikipedia mm.

Även traditionella medier har öppnat för kommentarer på sina sidor, för att folk skriver inte text för att tjäna pengar, utan för att de har något att säga och de vill att andra läser det. Och det är det som är betalningen. Eller motivationen om man så vill.

Och det finns ju en fara med att öka copyright-innehavares rättigheter. När du ökar dessa rättigheter minskar du samtidigt rättigheter någon annanstans. Idag har vi till exempel problem med musik som är helt olaglig, så kallad sampling. Låtar som består av flera hundra små små delar av andra låtar. Som tillkommit i en kreativ process där skaparen inte haft tid eller möjlighet att be om lov att använda varje liten bit. Om det tar två dagar att skapa något utan att be om lov, men runt ett år om man vid varje ny input måste stanna upp för att fråga om lov och sedan invänta svar, har man då inte dödat den kreativa processen rätt så effektivt?

Saken ställdes på sin spets när Boyle berättade om när han på ett universitet velat kopiera en bit av sin egen text, men nekats på grund att han inte hade skriftligt tillstånd från författaren. Handskrivet godtogs inte.

Det går ju heller inte att kontrollera att inget olagligt sker på internet utan att stänga ner det. Det kommer ske en del olagligheter, men det gör det i andra delar av samhället också utan att vi funderar på att stänga alla krogar eller vägnätet.

Det har även talats en hel del om nätet egentligen är en tjänst vi köper eller om det är en tjänst vi skapar och betalar för att få tillgång till. Juliagruppen har närvarat som försvarare av det fria och öppna internet.

Personligen ser jag ju internet som infrastruktur. Innehållet skapas av användarna. Vissa av skaparna är företag, för det går att tillhandahålla tjänster över internet som folk är villiga att betala för. Internet är det bästa exemplet på decentralisering. Vem som helst kan sätta upp en site och fylla den med vilket innehåll som helst. Eller använda någon av de tjänster som finns.

En del av innehållet på internet är numera en del av samhället. Själv glömde jag mobilen idag, men klarade mig hyfsat med kommunikation över internet. Hade jag glömt datorn hade jag känt mig mer handikappad, faktiskt.

Internet är mer än kommunikation. Mycket av det som händer på internet är informationsspridning, men vissa tjänster är funktioner jag inte skulle klara mig utan. Bankärenden, till exempel. Och nu för tiden klarar man ju deklarationen på 20 minuter istället för en halv dag.

En vision hördes under eftermiddagen om att i framtiden kommer det finnas mer media, men mediaindustrin kommer vara död. Jag reflekterade genast att detta är nog sant, och gäller säkert fler brancher. Musikindustrin kändes som det uppenbara svaret. Men där misstar man sig nog, för det kommer fortfarande finnas vilja att betala för kultur, bara inte för samma saker och på samma sätt som idag. Alla verkar ju faktiskt överens om att artister ska ha betalt, och personligen vill jag stödja de artister jag gillar. Jag brukar göra det genom att köpa skivor, även fast jag vet hur dåligt det fungerar som stöd för artisten jämfört om jag skulle ge dem pengar direkt.

Sista sessionen jag var på talades det om mobilt internet i prylar. Bilar, bussar, kylskåp, hundar, barn you name it.

Till slut efterfrågades även andra tjänster. Kunde bilen betala biltvätten? Jag fick genast flashback till någon diskussion jag läst om att man kan göra mer och mer med mobilen, mp3-spelaren och bärbara datorspelet. Tillslut kommer man inte kunna skilja dem åt, för man kan göra allt med dem. Och om funktionerna sprider sig till fler prylar, kommer man att kunna göra allt med allting tillslut? Det är en galen tanke. Men om vi hamnar halvvägs där skulle jag inte bli förvånad.

Som avslutning vill jag hälsa till alla jag träffat som inte kommer imorgon. Jag var den enda med Piratpartiet under mitt namn på namnbrickan, och jag hade velat synas mer och svara på mer frågor, men man kan inte vara överallt. Vi kanske ses nästa år?