Kvotering – ren ondska eller helt nödvändigt?

I en forumtråd på Piratpartiets forum hittar jag nedanstående förklaring skriven av Rick Falkvinge.

Richie (2009-Sep-11)Det hörs en del om kompetens som argument för att inte kvotera. Som om en inröstad kille per definition skulle vara mer kompetent än en inkvoterad kvinna.

För det första, här, så vill jag illustrera situationen i World-of-Warcraft-termer.

Det finns ingen individuell kompetens när man arbetar i grupp. Det enda som finns är vad man tillför gruppen. Jämför om vi har elva figurer i WoW att välja på för att gå in i en instans: Sex stycken level 80 Warriors, en level 75 Priest, en level 75 Paladin, en level 75 Rogue och en level 75 Wizard.

Om man bara pratar om “individuell kompetens”, så är det lätt mätbart. Vi tar de med högst level. Det blir fem stycken level 80 Warriors.

Men alla som spelat WoW vet är att det är gruppens gemensamma förmåga som spelar roll. Alla som nått de levlarna skulle tagit de fyra på level 75 och en level 80 Warrior.

Det fungerar precis likadant i verkligheten. Det finns ingen “individuell kompetens” i grupparbeten. Eller jo, men den är tydligt underordnad vad man kan tillföra gruppen för nya färdigheter och infallsvinklar, som gruppen inte hade förut.

Han vet vilken publik han talar till, han. Och han har ju rätt. Förutom att det indikerar att kvinnorna skulle ha lägre level än männen, vilket jag inte alls tror på. Däremot är en kvinna enligt min erfarenhet mer ärlig med vad hon inte kan, och får därför inte lika många chanser som en man som säger att han kan allt.

Jag brukar säga; att veta hur mycket man vet är att veta hur lite man vet. Ju mer man lär sig, desto mer inser man hur mycket det finns kvar att lära, tills man känner sig helt okunnig. Det kan kännas helt ologiskt, men så känns det faktiskt.

Men nu skulle det ju handla om kvotering. Själv var jag emot det. Av den orsak att en man och en kvinna inte tävlar på lika villkor om det kön som är underrepresenterat bland sökande till samma position kvoteras in. Har du hundra sökande till 10 positioner och 90% är män så är det väl rimligt att anställa 9 män och en kvinna, förutsatt att kompetensen finns i båda grupperna. Då är det lika villkor.

Och så tycker jag fortfarande att man ska göra när man rekryterar i företag. Fast inte så strikt, utan man måste se mer till kompetens än kön. Men i efterhand analysera om det blivit ungefär den fördelningen som man haft sökande till och i annat fall göra något åt saken (jämställdhetsutbildning, slå chefen, eller vad som nu förväntas ge resultat).

Men nu handlade diskussionen inte om en arbetsplats, utan om en lista med kandidater. Den har helt andra syften. För det handlar inte bara om vem som till slut får jobbet, utan vem som är med och ser till att några som är med får jobbet.

Så jag har motvilligt bytt ställning här. Det behövs mer än ca 15% kvinnor på listan (jag gjorde en snabb bedömning av statistiken här), och blir det inte det när medlemmarna väljer, så måste man hyfsa resultatet. Anledningen är för att vem som helst är mer benägen att rösta på någon de kan identifiera sig med, och då spelar både ålder, kön och bostadsort in. 10 kvinnliga kandidater skulle även se underrepresenterat ut bland de 70 namn som ska väljas.

Nu har styrelsen i PP bestämt att det ska vara minst 30% kvinnor på listorna inför valet. Om man får tolka av resultatet i det simulerade valet så kommer inte så stora ingrepp i vem som står på listorna att behöva göras. Det i sig är faktiskt bra enligt mig. På östra distriktets lista är det en könsfördelning på ungefär 40/60 utan kvotering. Det är ännu bättre.

Men att man väljer att kvotera för att vara politiskt korrekt, och sedan inte följer normen är ett märkligt beslut. Mab tyckte att det var helt åt skogen. Jag försökte få klarhet i hur man hade tänkt. Partiledaren svarar:

Kommenterar diskussionen om 30/70: den verkar ha tagit sitt avstamp i fel frågeställning. Det som styrelsen försökte uppnå var två saker: att se till att vi inte är åtkomliga för onödig extern kritik av riksdagslistorna, och att vi får en fungerande riksdagsgrupp med avseende på mångfald. Detta uppnås väl med 30% representation av underrepresenterade grupper.

Att genusvetenskapen anser att 40/60 är jämställdhet var en ickefaktor i beslutet som inte har bäring på Piratpartiets taktik eller politik. Tvärtom var det en kontraindikator: användes 40/60, så skulle krav på ytterligare kvotering (utomnordiska invandrare, rödhåriga, arbetslösa, etc) uppstå. Detta skulle vara kontraproduktivt för vårt politiska arbete, så det fanns ett självändamål i markeringen att inte använda politiskt korrekta siffror, utan fokusera på vad som krävs för att nå våra politiska mål.

Nu kommer alla riksdagslistor att inledas M-F-M-F-M eller M-F-F-M-M, enligt simuleringarna. Det gör oss helt immuna mot kritik att ett kön inte är tillräckligt representerat.

Styrelsen var dessutom helt enig i beslutet, vilket borde vara en tankeställare i sig..
…
Det kan i och för sig vara värt att notera, att i den simulering som använts, så ger 70/30 i simuleringssteget en riksdagsgrupp inom 40/60 eftersom fyra av fem listor har toppositionerna M-F-F-M-M.

Jag måste säga att jag inte riktigt hänger med i resonemanget att politisk korrekthet i den här frågan skulle göra att vi måste kvotera på ett sätt som ingen gjort någon annanstans. Det vill säga fokusera på folks hårfärg. Jo, det är lika irrelevant för kompetensen som könet. Men ingen fokuserar faktiskt på det, vilket är bra. Vi ska inte börja bara för att det är nödvändigt att kvotera enligt kön.

Vart vill jag egentligen komma med allt det här då? Jag tror att jag undrar om styrelsen fattade rätt beslut eller inte. Sanningen är att jag inte vet. I en perfekt värld skulle de inte behövt sätta sig ner och diskutera vad jag och många andra har mellan benen, för det är inte det vi ska syssla med.

Men detta är inte en perfekt värld. Men kan spela efter de förutsättningar som finns, eller så kan man ge sig på förhand.

Som sagt är det antagligen inga stora ingrepp i listorna som behöver göras, vilket gör att beslutet mer känns som en försäkring om resultatet skulle bli alltför dominerat av ett kön. Så på så sätt är det kanske en ganska bra kompromiss.