Igår skulle jag åka hem efter jobbet, äta lite och sedan få skjuts ner på stan av grannen/kollegan för att vi skulle på bio. Eftersom det regnade orkade jag inte cykla hem. Skulle bara ställa bort cykeln så att den inte stod och skräpade utanför jobbet över natten. När man bara ska leda cykeln 30 meter orkar man inte ta isär nyckelknipporna (jag har en såndär cykel där nyklarna sitter fast när den är upplåst). Tydligen finns det vid ledning av cykel en risk att man sprider ut alla sina nycklar över vägen. Min såndär rem som man lite coolt hänger ut ur fickan så att ficktjuvarna lätt ska kunna stjäla ens nycklar om de vill fastnade i kedjan.

Vidde tänker att det var värst vad det skramlar då och knatar på. Väl framme vid cykelstället upptäcks förödelsen. Bara att leka nyckelskattjakt bland kullerstenarna. Jag tror jag hittade allihop. Annars kommer jag väl stå vid ett lås framöver och undra vart tusan nyckeln blivit av.

Promenad till busshållplatsen där jag upptäcker att bussen just åkt och nästa går om en halvtimme. Bwah. Ska man nu gå tillbaka till cykeln och cykla i regnet (som egentligen bara var duggregn)? Näh, jag måste ändå ringa Telia och fråga vart mina sms är och Bredbandsbolaget och fråga dem vart min sladd är.

De båda samtalen samt en metro i telefonköerna höll mig sysselsatt ända tills bussen kom ganska precis.

När jag var nästan hemma ringde Fredrik och frågade vart jag höll hus, för vi skulle ju åka nu! Fail, tänkte jag och skrattade.

Idag har jag åkt till Örebro efter jobbet eftersom det är demonstration här imorgon. När jag kom till Örebro vandrade jag i sakta mak till Järntorget för att ta bussen hem till Jonas där jag har för avsikt att sova inatt. Väl i närheten av busshållplatsen såg jag att i princip alla bussar höll på att lämna densamma.

39 minuter tills nästa buss. Tur att jag börjar bemästra den här sporten! Nu kommer bussen och jag måste smälla ihop den här knätoppen/knatterburken (man kan roa sig med att hitta på nya ord för det icke svenska ordet för laptop också)!