Jag ser en tendens bland bloggarna. Två stycken av de på listan över de jag läser varje dag har nu bloggat om fattigdom; Peter och Johanna.

Själv är jag inte direkt rik på pengar. Jag har råd med mat, och inte så mycket annat. Inte just nu. Men jag tycker inte att jag är fattig. Mitt liv är faktiskt rikare nu än det någonsin har varit. Jag tror aldrig jag har känt att jag mår såhär bra heller. Nog därför min mage ser ut som den gör. Jag har varit upptagen med att vara glad, så jag har inte tittat på den. =)

Men jag funderade igår på hur man ska göra egentligen. Och det är sannerligen inte lätt att fundera ut vad man tycker. Pengar är inte min grej, riktigt. Jag är inte bra på att se vad som händer om de styrs om på ena eller andra sättet.

Vad jag kom fram till igår var iaf;

  • Om man täcker upp med bidrag eller sänkta skatter för den som tjänar för lite (som kanske den röda sidan tycker), då sänder man följande meddelande till arbetsgivaren: “Den här personen kan inte försörja sig på sin lön, men det är helt ok. Den behöver inte höjas. Vi (samhället) tar hand om det”.
  • Om man istället inte täcker upp (som jag antar att den blåa sidan kanske tycker), då svälter folk. Som i USA. Hur är det, ni som är blåa, vill ni ha det som i USA? Jag brukar tro det, men det känns som att någon borde bli förolämpad av att jag säger det…
  • Iaf. Mitt eget förslag är att lagstadga om en minimilön. Och om man ändå inte får denna minimilön har man rätt att säga upp sig och få a-kassa på direkten. Och A-kassan ska aldrig vara lägre än att man kan leva på den (kanske så att man efter skatt (är det skatt på A-kassa? Jag blandar ihop) får ut 5% lägre än man får ut efter skatt på minimilönen), oavsett vad man tjänat innan.

Problemet med mitt förslag är ju att det säkert skulle generera en otrolig mängd människor på A-kassa. Och vart ska alla pengar komma ifrån? Men att sänka skatterna för den som tjänar för lite är ju inget alternativ. Om då för många löner droppas till den nivån, vem ska betala skatt? Hur ska vi ha råd med det vi vill ha i samhället?

Och det är väl ungefär här min förmåga att tänka inte längre räcker till. Man måste veta hur mycket pengar det blir här och där, och det vet inte jag.

Tags: