Snart 30

Daniel upplyste mig om att vi snart är 30. Han syftade nog mest på sigsjälv, då han tydligen fyllde år igår. Varför kommer alla ihåg när jag fyller år, men själv har jag inte en susning om när någon fyller år, förutom ett fåtal utvalda som jag tycker är för skämmigt att inte veta när de fyller år (närmaste familjen och pojkvännen)? Jaja, iaf så brydde jag mig inte om det, för ovanlighetens skull. Känns nästan som att jag har en plan nu. =)

Pappa undrade varför jag inte köper en bostadsrätt istället för att bo i en hyreslägenhet. Och det kan man ju faktiskt undra. Fördelen att bo i en hyresrätt, vad är det, egentligen? Att man slipper sköta underhåll på lägenheten? Ja, kanske det, men då blir det heller aldrig något utfört. Tapeterna tex, har suttit i denna lägenhet sedan 60-talet, enligt killen som var här och besiktigade när jag flyttade in. Vill jag ha nya är det bara att betala. Inte kan man byta ut vitvarorna heller, för jag vägrar ju att köpa ett kylskåp tex, som jag inte får behålla. Och då måste jag förvara det gamla på något sätt (jag frågade när jag flyttade in. Hyresvärden kan inte ta hand om kylskåpet åt mig) för att kunna byta tillbaka när jag flyttar. Iofs var de här och kollade fläktarna och så, och hyresgästföreningen kollade så att vi hade varmt vatten ordentligt. Och så fick vi ett nytt element när det gamla gick sönder. Men det är det enda som har hänt på 3 år, eller hur länge jag nu har bott här. Iofs schysst med det nya elementet, men om det hade varit mitt hade jag sett till att kasta ut elementet och inte skruvat ditt nåt nytt. Vi använder dem nämligen inte. Någonsin. Det blir tillräckligt varmt ändå på något sätt. Vi har ju nästan golvvärme i halva lägenheten, från grannen under. Jag har dock inte lust att flytta från läget. Men jag tänker ju inte bo här hela livet. Tror jag iaf. Om jag blev tvungen så… Men bara om jag får köpa lägenheten. Var det min skulle jag måla väggarna i fina färger och lägga in golv (det är nå plast nertill i lägenheten nu, men den är inte så fin). Och så skulle jag sätta listerna nere vid golvet (de sitter en 7 mm upp nu, för det har varit heltäckningsmatta här). Och så skulle jag kanske ställa in ett badkar (det har varit ett här. Jag undrar var det är nu), för det är lite mysigt att bada. Och så skulle jag kanske orka engagera mig i att det faktiskt saknas en skruv i handtaget på skåpet i köket och en på handaget till balkongdörren. De har saknats sen inflytten. Det funkar typ ändå. Fast inte så bra.

Hur kan man älska och hata en lägenhet så mycket samtidigt? Det finns en massa brister, men jag tycker om den ändå, lixom. Kanske dags att släppa taget snart… Men jag är så sentimental! Eller vad det nu är. Kände såhär dagen efter vi flyttat in här oxå. Det var lixom här jag skulle bo, kändes det som.

Nu blir det slut på svammel. Pappa hämtar mig och kissen kl. 08:30 imorrn.