Oj, vad seg jag är! Strax före 3 inatt höll jag på att bli sådär deppad som jag blir när jag är riktigt trött. Ringde Micke och hoppades att han skulle vara vaken. Men det var han inte. Pratade med min älskling lite mer än en timme. Lessenheten försvann nästan genast jag hörde hans röst. Helt underbart! Saknar dig, Micke!
Nu ska jag koka kaffe. Och tvinga i mig massa vatten. Känner mig jättetörstig, men är INTE sugen på vatten. Vissa dagar tycker jag inte om vatten.
Ja, det var skönt att prata med dig, det gjorde inget att du väckte mig =)
*pussar*