Jag börjar bli lite trött på rapporter nu. En rapport känns överhuvud taget som ett så fruktansvärt okreativt sätt att presentera resultat på. Okreativt är också all teori som måste presenteras. Varför kan man inte bara lägga vikten på resultatet och presentera det? Och måste det vara i pappersform?
Jag vet nog varför. Blä. Jag hatar anledningen. Det är för att de gamla gubbarna på institutionen ska förstå. Det är för att de ska kunna ha en färdig mall när de ska bedöma. Det är för att de själva är så oflexibla så att de inte har möjlighet att begripa när någon annan är innovativ. Om det inte beskrivs med termer de förstår. Med ord uppfunna av någon annan. Med uttryck så gamla och slitna så jag bara vill spy på det.
Mahsa, Jenny och Ifigenia har iaf varit kreativa nog att bryta mönstret och skriva en reflektiv dagbok i blogg-form. All heder åt dem. Det är lättöverskådligt, interaktivt och miljövänligt (eller mindre miljöfarligt, som min far skulle säga).
Här är R&D media, mina klasskamraters projekt. Jag trodde först att det skulle fungera eftersom det var så obegripligt. “Det där är en typisk affärside som fungerar bara för att ingen förstår den, men den låter bra”, sa jag då. Nu säger jag att det kommer fungera därför att det ÄR vettigt. Har inte läst färdigt vare sig rapporten eller dagboken. Kanske är av en annan uppfattning senare. Vi får se!