Igår var en jobbig dag. Iduns naglar är långa och massor med mammor på Facebook berättade att de klipper sina barns naglar med “klipper” och har gjort sen de var någon vecka gamla.

Jag hade ingen fil till hands och tänkte att kan de så kan jag. Men det kunde jag inte! Jag lyckades klippa barnet i fingret så det blev hål i skinnet och man såg rött därinne! Jag kan inte berätta hur det såg ut egentligen, för jag fick all sorts panik samtidigt. Fort fort tvättade jag med kallt vatten och sen höll jag tryck över fingret och höll lilla handen högt. Sen rev jag åt mig telefonen och ringde 1177.

Jag knappade inte in något personnummer och sa inte vad jag hette när de svarade. Fy, vad jag skämdes! Vem klipper sitt barn i fingret? Idun skrek inte riktigt. Hon grät och tittade på mig och handen med stora ögon. “Varför gör mamma illa mig?” såg hon ut att tänka och jag ville bara trycka på den stora ångra-knappen jag hoppas att de installerar på folks liv snart!

Kvinnan i luren sa åt mig att sätta ner hela handen i ljummet vatten för att tvätta och sedan tejpa dit bomull. Och sen skulle jag höra av mig om det var djupare än jag trodde eller om det inte slutade blöda.

Jag tror jag överdrev mängden blod när jag förklarade för henne, för det blev bara några fläckar blod på pappret jag höll om fingret.

Nåja, jag tvättade som hon sa och sedan hittade jag varken bomull eller tejp eftersom jag var hemma hos Yosh och inte ville ringa honom på jobbet. Jag ville inte oroa honom när han var på jobbet. Det var liksom illa nog att jag haft sönder hans dotter, ville inte ta sönder hans arbetsdag också.

Poängen var ju att se till att inte smuts kom i såret, så jag gjorde en luftig grej av hushållspapper. Det var sånt där som varken laddar eller går sönder, så jag tänkte att det går nog bra. Jag fäste det hela med en hårsnodd.

Sedan tröstammade jag tills Idun somnade. Jag var för skärrad för att hämta amningsnappen, så det fick gå utan. Jag tänkte att om det gör ont på mig är det rätt åt mig som torterar barnet. Men det gjorde inte så ont. Idun var nyäten när allt det här hände, så hon sög inte så hårt. Jag låg på sidan så jag kunde ha den onda handen högt. Det såg så hemskt ut med bandagerad hand.

Sen gick jag och diskade, men minsta lilla pip från sovrummet och jag sprang in dit för att kolla. Efter fem minuter oroade jag mig för om snodden satt för hårt och såg framför mig hur hon blev av med hela handen för att blodtillförseln ströps. Men jag hade satt snodden så löst, så det var nog större risk att den skulle falla dän än orsaka skada.

Lite senare tog jag i alla fall bort anordningen. Det blödde inte överhuvudtaget efter att jag satt på den. Inget rött i pappret.

Den här bilden tog jag vid nästa amning:

image

Hon är så himla söt! Det skär i mig att tänka på att jag gjorde illa henne! Hu. Om jag kommer ihåg ska jag gå till apoteket idag och köpa någon säkrare doning för att klippa resten av naglarna utan att skada henne…