image

Jag är trött. Det är ungefär den enda känslan jag kan lita på nu. Så jag kom hem, åt, somnade framför tv:n. Vaknade nyss och gick och la mig i sängen istället.

Jag vill ju röja i min lägenhet. Kasta ut all skit så att bebisen får plats sedan. Men jag orkar aldrig. När jag är ensam vill jag bara sova. Och sedan vaknade jag före 5 imorse. Kunde inte somna om först, och sedan var det bara smärtsamt när klockan ringde. Och det slutade inte vara smärtsamt på hela dagen. Jag orkade knappt le åt mina kollegor, för jag var trött och mådde illa. Jag hoppas ingen trodde att jag var sur. Jag kände mig sur…

Jag visste att jag inte skulle orka någonting när jag kom hem, så jag promenerade hela vägen. Så fick jag motion åtminstone.

Allt känns jobbigt när man är trött. Läste i mammagruppen på Facebook och kände bara att det är en förlossning som närmar sig, och jag vet inte hur det ska gå. Jag vill inte förlossning. Det verkar skitjobbigt, och jag får väl göra hela grejen ensam… Jag vill inte vara ensam. 🙁 Försökte fokusera på de som gnällde om sina karlar (tänk att det finns karlar som kommer på att de vill skiljas för att frun är gravid och gnällig) för att känna att det är skönt att slippa drama nu när man är gravid, men jag blev nog mest bitter av det.

Och sedan läste jag om alla de andras förväntansfulla längtan. Jag kände inte alls igen mig idag. Jag vet ju att jag gör det andra dagar, och jag vet ju att det inte kommer finnas en mer älskad unge än min på jorden… Men idag kändes det bara jobbigt och svårt.

Jag känner ju att jag bara nätt och jämnt räcker till nu när jag inte gör någonting alls på fritiden. Hur ska jag fixa att ansvara för lillbebisen?

Jag är i och för sig inte orolig för tiden då jag kommer vara mammaledig. Det är när jag ska börja jobba igen…

Apropå jobb fick jag höra att man har högre lön än mig om man kör buss här i stan. Kanske skulle byta bransch? Jag kanske inte passar där jag är nu. Eller så gör jag det… Men högre lön gör ju så många saker enklare. I nuläget vågar jag till exempel inte skaffa bil. Jag tror inte min ekonomi skulle palla det med bebis på g och allt. Samtidigt som det skulle underlätta så himla mycket just när man ska ha bebis…

Blä. Jag tänkte inte blogga idag. Jag är alldeles för trött för att samla tankarna. Och jag vet att jag blir så himla dramatisk när jag är trött. Men nu har jag skrivit i alla fall. Ta det med en nypa salt.