Jag skämdes ögonen ur mig

Det här är ett Sätt-rubriken-inlägg. Lägg en kommentar här om du har en rubrik du vill att jag skriver om!

Den var svår! Jag behövde tänka flera dagar innan jag ens kom på en situation jag tyckt var jobbig. Normalt skrattar jag bara när det blir tokigt, skäms gör jag väldigt sällan. Men jag kom i alla fall på en pinsam situation!

Det var på Dreamhack. Cooler Master (de som gjort mitt chassi) var uppe på scen och presenterade sig och i slutändan kastade de ut T-shirts. Jag ville ha en, så jag tänkte att jag går fram och försöker få en. Det var då jag fick reda på att pojkar i övre tonåren som vill ha gratis saker är farliga och inte bryr sig om de skadar en eller rycker saker ur händerna på en. Jag blödde på handen efteråt och hade inte fått någon T-shirt.

Jag tyckte det hela var ganska misslyckat, men då sa de på scen att man kunde komma till deras monter senare och få en T-shirt. Det lät ju fredligare, så jag tänkte att jag gör det.

Jag sov inte mycket på detta Dreamhack, ska tilläggas, så jag var allmänt förvirrad, men glad ändå. Det är lite som att vara full, att inte ha sovit och ha kroppen full av koffein och socker… Nyttigt är det nog inte i alla fall.

Hur som helst gick jag senare till Cooler Masters monter;

Jag: Hej, jag var nere vid scenen förut och fick ingen T-shirt.

De: (stirrar blankt på mig)

Jag: Och jag fick ingen T-shirt när ni kastade ut såna, för nördar är FARLIGA!

De: (stirrar fortfarande utan att säga något.)

Jag: Det uppstod blodvite! (visar sår på handen)

De: (ser obekväma ut, ungefär som man ser ut när en främling visare en ett sår och man inte riktigt vet vad man ska göra)

Jag: Kunde man inte komma hit och få en T-shirt?

En av dem vänder sig till en av de andra: Did you understand any of that?

Den andra: Maybe we should have studied some Swedish!

De: (skrattar)

Jag tänkte efter lite och kom på att jo, kanske pratade de engelska på scenen också. Kanske. När jag är sådär trött är allt möjligt. Har jag gått fram till folk och sagt på svenska att jag sett dem tidigare och alltså borde VETA att de inte pratar svenska?

Hela situationen var nu så obekväm så jag visste inte hur jag skulle ta mig ur den alls. Kom ihåg hur lite jag hade sovit! Det är samma LAN som jag sa till Total Biscuits kompis och Per att “One of you two is stalking each other” och sen inte kunde prata alls på fem minuter för att mitt språk-centra helt fick system overflow av hur fel den meningen var.

Jag löste i alla fall det hela genom att mumla “Jag ska gå nu” (fortfarande på svenska, för alternativet att NU byta till engelska fanns liksom inte i mitt huvud) och avlägsnade mig snabbt. Jag fick ingen T-shirt och det hela kändes väldigt pinsamt.