Nu har jag legat i denna soffa i flera dagar. Rusar till toan då och då, försöker få i mig näring och halvsover till serier.

Jag kan säga att jag börjar tröttna.

Kanske får jag skylla migsjälv som tyckte jag var nästan frisk och for till stallet i torsdags. Kanske skulle jag inte mått bättre ändå. Kanske skulle jag till och med mått sämre.

Det är svårt att veta, men psykiskt mår jag bättre än på länge. Är det inte märkligt?

Idag hade jag tänkt demonstrera mot icke-demokratiska processer där saker bestäms över huvudet på folket… Men det var uppenbart redan igår att det var uteslutet i mitt tillstånd.

Jag är glad att så många andra gjorde det ändå. Ni borde kika på Trobergs tal på YouTube. Det ger hopp om att utvecklingen kanske kan ändras när så många inte bara är medvetna om problemen, utan även tillräckligt engagerade för att trotsa kylan och mötas i den kallaste stad jag känner till (luften blir liksom aldrig torr i Stockholm) för att protestera…

Ni får leta länkar själva, jag orkar inte när jag bloggar från mobilen.

Näe, om man skulle se om lite buljong går ner.