Eftersom jag jobbat med datalagring för bibliotekssystem så har jag lite koll på vad regelverket säger när det gäller lagring av låneuppgifter. Reglerna är från den tid då socialdemokratin fortfarande minns hur det kändes att vara övervakade, förtryckta och betraktade som uppviglare och orosmoment i samhället. Det innebär att biblioteken har kraftiga sekretesskrav vad gäller hanteringen av uppgifter om utlåning.

Orsaken till reglerna är i grunden att det inte går att avgöra om du är nazist för att du lånat Mein Kampf eller om du gjort det för att du studerar nazismen som fenomen. Om man tar bort möjligheten att övervaka så tar man samtidigt bort möjligheten att misstänkliggöra människor på alltför lösa grunder. En främmande tankegång i dagens Sverige tyvärr.

Biblioteken har rätt att lagra precis så mycket som de behöver för att kunna kräva tillbaka en utlånad bok. Det innebär att alla uppgifter om vad du lånat SKALL förstöras sedan boken lämnats tillbaka. Eftersom biblioteket gärna vill ha lite statistik på vad som lånas ut och hur ofta brukar informationen om vem som lånat plockas bort och resten sparas. Detta för att kunna besluta om gallring, dvs om vilka exemplar som skall flyttas ner i förråd eller kastas.

Det finns ett problem i och med att databasen säkerhetskopieras och informationen om vem som lånat vad finns med i varje säkerhetskopia. Eftersom säkerhetskopiorna sparas ett tag (man vill ha flera stycken eftersom det kan gå fel ibland) så gåŕ det med en del kreativt arbete att vaska fram uppgifterna från de senaste veckorna men det är ett omfattande arbete, och jag är tveksamt om det ens är tillåtet att begära ut uppgifterna i domstol eftersom de inte FÅR sparas.